Reflektioner över reflektioner efter en byastämma

En ung jägare från Vitå Jaktsällskap skrev på föreningens bloggsida, efter byastämman för mantalsägare i Vitå by, om sin upplevelse av densamma.

I en tidigare version av det här inlägget, hade jag lagt in hela hans inlägg här, eftersom det uppfyllde två kriterier som jag hyllar;

1. Det var undertecknat
2. Det han beskrev var hans egen upplevelse av/syn på  byastämman sådan den formade sig.

Han har nu bett mig ta bort hans inlägg i sin helhet och gav mig även skälet för detta. Jag hade inte något illvilligt eller elakt syfte med att citera honom i sin helhet, utan snarare det motsatta. Men, när han nu inte tycker om det, så har jag hörsammat hans  begäran och lyft ut hans inlägg.

Mitt inlägg och mina reflexioner i övrigt står fast och jag låter därför även i fortsättningen det hela bli en tänkt dialog/diskussion med honom om det han anser och skriver.

 

Låt mig börja med att säga att jag har den största  respekt för dina synpunkter och hur du beskriver byastämman, även om jag inte delar dem eller din upplevelse av densamma. Jag tycker det är bra att du framför dina tankar och att du genom att underteckna inlägget visar att du står för vad du tycker.

Jag tror att det finns två kärnpunkter i ditt inlägg.

Det första att ”du vill jaga och inte bråka. ”
Det tror jag egentligen gäller alla jägare i såväl Vitå Jaktvårdsförening som i Vitå Jaktsällskap.   Utan att gå in på alla detaljer kring upplösningen av dåvarande VVO’t så kan jag väl konstatera att ett stort antal markägare, ca 3/4, hade ledsnat på de bråk som försigått under flera år före upplösningen och beslöt att återföra sina marker till en Jaktvårdsförening, där medlemmarna, snarare än myndigheter i form av byråkrater på Länsstyrelsen, beslutar i frågor som handlar om vad man kommit överens att man får och inte får göra osv. Vem som har rätt i alla detaljer kring orsakerna till upplösningen finns det som vanligt inget facit för, men som jag och berörda myndigheter ser det så har det forna Viltvårdsområdet upplösts under lagligt korrekta former – oavsett vad man kan tycka om detta.

Det andra ”avseende hur det hela gick till på mötet/byastämman.”
Jag deltog också i den nyss avhållna byastämman . Ett trettiotal personer deltog. Visst meningsutbyte uppstod i entrén där Olle A på Byaåldermans uppdrag prickade av alla markägare, dvs de som har s.k. mantal i byn.

Låt mig börja med att konstatera: En byastämma är inget forum där allemansrätt råder. Det är ett årligt återkommande föreningsmöte/årsstämma för mantalsägare i byn.

Årsstämman avser enbart dessa män och kvinnor som äger mantal i byn [alltså är markägare med beslutanderätt] som på ett demokratiskt sätt ska besluta kring de samfällda skogs- och vattentillgångarna, om och i så fall hur de ska nyttjas och till vilken arrendekostnad.

Surt kan vi som icke mantalsägare tycka, och det tyckte uppenbarligen flera deltagare på mötet – även du. Men, det är egentligen inte konstigare än ett möte i en syförening där man beslutar om hur föreningen gemensamt ägda symaskiner ska nyttjas eller hyras ut, till vem och på vilka villkor.

Undertecknad äger en liten fastighet på ca 6 ha som inte har något mantal.

Alltnog, eftersom byastämman vänder sig och endast inbegriper de som är mantalsägare så kan man säga att vi som inte har mantal men som äger mark eller är bosatta i byn får närvara i mån av plats. Vi har dock inte rösträtt, men sedvana är att man får yttra sig och säga sin mening även om man inte får rösta. Så skedde också.

Beslutet på byastämman blev att alla boende, markägare och arrendatorer av mark i Vitå ska få lösa jaktkort för småvilt på byns vatten inkluderande Bäverjakt efter Lillån upp till Holgers stuga.

Eftersom det innebär att byns yngre jägare  kan få jaga småvilt så tycker jag det var ett bra beslut.

När vi sedan kommer till byns marker så beslöts att Bovallen om ca 10 ha skulle vara reservat (till skillnad från föregående år) samt att Hållhägnan om ca 45 ha ska även kommande älgjaktsäsong tilldelas Vitå Jaktvårdsförening eftersom denna mark är omslutet av VJFs marker. Beslutet gällande Bovallen relaterade till jaktsäkerhet eftersom såväl VJS som VJF har anslutande jaktmarker.

Vad är då kontentan av det hela. Jo, kanske den att många på stämman som framförde synpunkter, klagomål och anklagelser, först borde ta reda på fakta i det hela. Om så hade varit fallet så hade många av diskussionsinläggen vid byastämman inte behövt framföras och vi hade kanske kunnat använda stämman till att påbörja en väg mot den framtid där alla kan jaga på byns samlade areal i form av två föreningar eller en enda, men där provokatörer och bråkstakar inte göre sig besvär.

Till slut vill jag även säga till dig att om man skriver på vilken hemsida, bloggsida eller förenings hemsida som helst på internet, så är den tillgänglig för alla att ha synpunkter och tankar kring.

Renommésnyltning ?! – En clowns funderingar

Häromdagen läste jag om ett sällskap som funnits och varit aktiv i mer än hundra år.

De beskriver sin agenda på så sätt;

”Betydelsen av hållbart skogsbruk har breddats genom åren. Redan 1962 skrevs det in i Skogssällskapets stadgar att vi också ska verka för naturvård. Och idag, 50 år senare, bedrivs skogsbruk med ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet, där ägarens rätt till sin mark är central.”

Detta sällskap kallas till vardags för ”Skogssällskapet”.

Så såg jag deras logga,

Till Skogssällskapet!

och insåg varifrån ett litet illustert sällskap hämtat sin logga!  😡

Vitå Jaktsällskap

Om jag vore ägare och förvaltare av varumärket ”Skogssällskapet” och dess logga så skulle jag omedelbart ha stämt Vitå Jaktsällskap för varumärkesintrång och renommésnyltning som den juridiska termen lyder för såna tilltag. Som ni ser så är loggan som Vitå Jaktsällskap använder ett klart plagiat av Skogssällskapets där den enda egentliga skillnaden är att man spegelvänt och satt trebladskvisten efter namnet. Till och med namnändelsen ”sällskapet” är densamma.

En koll i PRVs register ger vid handen att Skogssällskapet mycket riktigt har inregistrerat sitt varumärke och logotyp;

 


Lydelse / Varumärke:
Skogssällskapet
Innehavare: Skogssällskapets Förvaltning AB, Box 5083, 402 22 GÖTEBORG, Sverige
Ombud: CEGUMARK Aktiebolag, Box 53047, 400 14 Göteborg, Sverige
Sökande: Skogssällskapets Förvaltning AB, Box 5083, 402 22 GÖTEBORG, Sverige
Klasser: 35, 36, 38, 41, 42, 44
Wienklasser: 050315
Ansökningsnummer: 2004/07905
Ingivningsdatum: 2004-11-26
Registreringsnummer: 0373826
Registrerad: 2005-07-22
Status: Registrerad
Typ:
Nationellt varumärke

 

Så, ”Vitå Jaktsällskap” som funnits i 2 år har, i vanlig ordning höll jag på att säga, förvanskat andras verk och utger det för sitt eget. Till skillnad från tjäderhonan på deras sidhuvud, så poserar de i ”lånta fjädrar”. Tjädern har sina egna att ståta med.

Man kunde kanske önska att Vitå Jaktsällskap också ville kopiera/arbeta utifrån tesen att ”varje markägares rätt till sin mark är central” (se Skogssällskapet ovan) och denna rätt inte blir mindre bara för att markägarens ålder passerat 65 år.

Om man ska göra en jämförelse med skogen så är det ju vid 90-150 års ålder som skogen är som bäst medan i 30-40 årig ungskog gallrar man som skogsägare ganska friskt, i hopp att de som blir kvar ska bli användbara som timmer i vuxen ålder. Låt oss hoppas att byns eget sällskap gallrar i beståndet för att sedan kunna mogna och utvecklas på ett bra sätt. En bra första ansats kan vara att skapa en egen logga och i samma sammanhang kapa alla anonyma kommentatorer från sin hemsida, eftersom de hindrar en sund utveckling av föreningen.

Tycker en som ser på VJS med clownnäsan på.

clown

Apropå kringresande cirkusar – en filosofisk reflexion

Kommentatorsfältet på en hemsida som administreras av någon eller några okända individer, karakteriseras av att där speglar ett fåtal okända personer (oklart om det är samma individer i båda fallen), sin åsikt om alla vi andra, som inte delar deras världsbild. Nu senast framkom  på denna hemsidas kommentarsfält tankar om att undertecknad skulle driva någon sorts cirkus. Detta efter att styrelsen för Vitå Jaktsällskap, framfört ett förvirrat och illa underbyggt frontalangrepp/inlägg  på mig som person. Detta har jag bemött i mitt föregående inlägg.

I kommentarsfältet till detta VJS- inlägg finns en Anonym tyckare som framför;
”…har ju varit och turnerat runt om i länet. Vart bär det av härnäst tro? Går ju nästan att likna med en turnerande cirkus (men mycket sämre)!!.

Detta skrivs/läggs ut som en kommentar efter det inlägg från ”styrelsen och medlemmar i föreningen” där man menar att jag borde skämmas och sluta upp med att ”smutskasta” detta sällskap.

Ack ja, det är då rätt sällskap som uttalar denna önskan, detta efter att de gång på gång upplåter sin Förenings hemsida för anonyma baktalare. Dessutom har de numera tagit bort från hemsidan vilken styrelse som styr denna förening. Det finns alltså ingen ansvarig för hemsidan?! Finns det någon styrelse längre?  Eller, är den också hemlig/anonym?

Så mycket för öppenhet och demokrati!

Min bestämda åsikt är att om det är någon/några som ska skämmas så är det styrelse och hemsidesansvariga i denna förening, som upplåter det som borde vara en jaktförenings seriösa ansikte utåt,  till ett gäng ansvarslösa medlemmar att u.p.a. (utan personligt ansvar) skriva vilka osanningar som helst om andra människor.

Skäms Vitå Jaktsällskap!

 

Åter till cirkusen.
Visserligen har jag några djur av olika sorter, men efter det haltar jämförelsen med att jag skulle driva cirkusrörelse.
Men, om jag vore i cirkusdirektör så kan jag väl, utifrån några års erfarenhet, påstå att i vår by eller dess omgivningar finns sådana som utan audition skulle kunna kvalificera sig som medlemmar i denna kringresande cirkus.

-Man skulle till exempel hitta ett antal ryggradslösa djur – problemet blir bara att artbestämma dessa eftersom de alla är anonyma.  😯

-Sedan skulle man kunna befolka cirkusen med ett antal sladdertackor – de återfinns på samma ställe och under samma artbeteckning. Istället för ”Bä Bä” låter de ”Bu Bu”   🙄

-Bland dessa anonyma eller kanske man ska säga maskerade företeelser kan man också hitta några spott-ormar som inte drar sig för att från sin underjordiska håla spy ut sitt gift.   👿

 

Men, man ska ju försöka att se på tillvaron från en positiv synvinkel. Ta till exempel vädret. Det senaste dygnets blåst har lett till att tillvaron blivit fri från stickande myggor och knott. Detta tackar särskilt hästarna för – så alltid något att glädjas åt.

 

En liten läskurs för lässvaga elever

Jag har med intresse läst det senaste inlägget på Vitå Jaktsällskaps bloggsida. Där nyttjar man den gamla välkända strategin att ”anfall är bästa försvar”. I det föreliggande fallet attacken på mig för mitt senaste inlägg, där jag fördömde de som hänger sig åt att riva ner och nu senast vandalisera affischer på byns anslagstavlor.

Hans Alfredsson, om han är bekant, sa en gång att talar man om en synål så är det alltid någon enögd jävel som tar åt sig – I det här fallet Vitå Jaktsällskap.

Låt oss läsa igenom mitt inlägg långsamt och ordentligt, så att även ni med svag läsförmåga hinner med, så tar jag förklaringar och dylikt samtidigt.

Först titeln;  ”I dåligt sällskap”
syftar på det i manna mun vanliga synsättet att ibland hamnar även till synes goda människor i dåligt sällskap.

Sedan kommer en beskrivning av händelsen – nidingsdådet.
Inte heller där finns några uttalade påståenden om att det skulle vara Vitå Jaktsällskap som är ansvariga.

Därefter kommer min hänsyftning till förekomsten av en hemsida som ger/har gett snart sagt alla anonyma påhejare möjlighet att sprida sitt NÄTHAT mot Olle A. Jag står för att när personer under anonymitet eller under påhittade namn ges full frihet att skriva ner sina fördomar och påhopp på enskilda personer på en hemsida, så handlar det om NÄTHAT.

Det jag i sammanhanget skäms för är alla de som tiger i hopp om att ”det ska bli ett slut på bråket” i byn. Så länge Vitå Jaktsällskap upplåter sin hemsida för anonyma eller påhittade personers påhopp på enskilda personer, så länge kommer missämjan att bestå.

Jag är vilken dag som helst beredd att ta en offentlig diskussion med dessa påhoppare och baktalare, så snart de visar sina ansikten och står med sina egna namn för sina tyckanden. Fram till dess kommer jag på min blogg fortsätta kommentera de osanningar och skitsnack som Vitå Jaktsällskap tillåter att de exponeras på sin hemsida.

Utfallet på Vitå Jaktsällskaps hemsida mot mig där de skriver:
Det är ganska fantastiskt att Lars Nilsson refererar till Robert Aschbergs Trolljägarna, eftersom den absoluta största delen näthat har han själv framfört via sin hemsida. Ivrigt påhejad och närd med information från hans uppdragsgivare; en handfull skara i Vitå Jaktvårdsförening.

Min enda kommentar till dennna fundamentala dumhet är ett klipp från TV3s hemsida där de ger en programförklaring till programmet ”Trolljägarna”. De skriver;

I Trolljägarna ger sig Robert Aschberg ut i den vildmark som
är internet för att jaga fatt på anonyma nättroll som gör livet
till ett helvete för sina offer. Och när han har hittat dem får
de öga mot öga med Aschberg förklara varför de beter sig
som de gör och de får stå till svars IRL(=in real life – min komm), som det kallas i deras värld. Men Trolljägarna slutar inte där. Har nättrollens kränkningar varit riktigt allvarliga får offren hjälp av Juridikinstitutet
för att kräva skadestånd för vad de tvingats gå igenom.
I Trolljägarna möter vi kända och okända ansikten som inte
bara ger en bild av nätets mörka baksida, utan som även får
upprättelse med hjälp av Robban. Tiden är förbi då man utan
konsekvenser kan sprida hat på nätet. Jakten har börjat.

Om man inte förstår att detta handlar om precis de figurer som skriver skit om andra i skydd av anonymitet på bland annat Vitå Jaktsällskaps hemsida – då har man på VJS hemsidesredaktion problem att förstå skriven text.

I dåligt sällskap?

Missdådare skändar oss Vitåbor
Missdådare skändar oss Vitåbor

Noterade det senaste ”illdådet” som så tydligt visar på att det finns människor som saknar fundamentala spärrar och respekt för sina medmänniskor.

Årligen återkommande  arrangemang i vår by, och där alla även icke Vitåbor är hjärtligt välkomna, är bland annat orkidévandringar på försommaren. Olle Andersson, en av Norrbottens mer naturkunniga privatpersoner som har ett brinnande intresse för allt i naturen, håller i dessa. Dessa vandringar affischeras i vanlig ordning bland annat på Vitå bys affischtavla vid Folkets Hus/Skolan i Vitå.

I år, som framgår av den bild ovan, som tagits av affischtavlan (den affischtavla som finns i norra delen av byn), har någon niding klöst sönder den del där det anges att Olle är ansvarig för vandringen och hans tel.nr.

Så min reflexion av det hela är att den som gjort sig skyldig till detta nidingsdåd, som dessutom är ett angrepp på det fria ordet, borde vara den förste att anmäla sig till orkidévandringen och på så sätt kanske lära sig lite respekt för natur och medmänniskor.

Men, det lär väl knappast hända. Istället kan man väl förvänta sig ett utbrott av anonyma påhejare på ett ”sällskaps” hemsida som hyllar denna heroiska gärning. Detta med tanke på att det är där som det organiserade och anonyma ”Olle-hatet” får sitt officiella uttryck.

Förbannade missdådare är ett mer korrekt epitet för de som hänger sig åt sådana påhitt. Dessutom får det mig att tänka på ”kristallnatten” där Nazisterna hängav sig att krossa judarnas fönsterrutor mfl hemskheter.

Nu får det vara nog med sådana jävla dumheter. Och, alla ni som överser med  eller hittills slätat över, ni bör ha fått er en rejäl tankeställare! Det är ju så att frånvaro av civilkurage och anonymt förtal är det som göder sådana individer. För att anknyta till Ascbergs ”Trolljägarna” så vill jag att vi alla hjälps åt med att exponera  dessa individer i ljuset så får ví kanske ett slut på detta. För om det är något som dessa troll inte vill så är det att bli ställda till svars för sina sattyg.