Ikväll hade man så samlats för att besluta om även de ekonomiska delarna, en nödvändighet för att slutligen avsluta Vitå VVO. Kvällens valde ordförande, Uno J, redogjorde för de tillgångar (likvida medel i bank och kassa) som finns, hur man låtit de som säljer fyrhjulingar värdera den föreningen tillhöriga ATVn (fyrhjulingen) samt hur man hade kommit fram till en värdering av slakthuset. Därutöver hade övriga tillgångar upptagits till en mindre summa.
Om man lägger samman alla tillgångar och delar upp dessa på befintlig areal så blir utfallet att markägarna skulle få drygt 15 kr/ha.
Mot värderingen av slakthuset (30.000 kr) anförde personer med anknytning till Jaktsällskapet att detta var för lågt. Fakta att byggnaden står på ofri grund (byamark) och värdet därmed i praktiken utgörs av rivningsvärdet, accepterades inte av dessa.
Stämman beslöt efter diskussion, med stor majoritet, att acceptera de genomförda värderingarna och den ekonomiska redogörelsen samt förslag till utdelning till var och en markägare, som följer av detta. Därmed avslutades extrastämman.
I efterhand frågade Uno om de markägare, som utgör den stora majoriteten både vad gäller areal och antal, om de kunde tänka sig att avstå från att ta ut sina respektive andelar och istället föra in dessa som ingående balans i Vitå Jaktvårdsförening. På detta svarade man ett enhälligt JA.
Vad ska man då tänka om detta, att VVOt därmed upphör att existera, att vi framledes har två jaktsammanslutningar som ska jaga på förutvarande Vitå VVO?
-Ja, inte vet jag. Det känns lite som en skilsmässa där parterna först bråkar på och med varandra, kanske tar någon till ”juridiken” för att ”få rätt” och ser inte något bra hos den andra parten. Trösterikt, liksom i de flesta skilsmässor, är att vanligtvis så börjar man efter ett tag att prata med varandra, man har kanske barn tillsammans. På liknande sätt så har vi nu två parter som genomgått en skilsmässa och respektive part disponerar olika delar av den areal som utgjorde Vitå VVO. Men, vi kommer även framledes att bli tvungna till att försöka skapa en bra viltvård, om inte tillsammans så, i någon sorts samförstånd. Det kommer att finnas flera saker som måste klargöras som; hur färdas man över varandras marker, hur undviker man att vådaskott uppkommer dvs hur fördelar man tiden och fokuseringen för älgjakten inom respektive område? Samordning behövs.
I de sämsta skilsmässorna fortsätter parterna att ligga varandra i strupen långt efter man glömt varför. Låt oss hoppas att upplösningen av Vitå VVO inte leder till dessa konsekvenser.