Tänk att mina husgudar Hasse&Tage kan vara så dagsaktuella, såhär 60 år efteråt. Lyssna på det alla ni; Morgan Johansson, Karl-Petter Torvaldsson, Annie Lööv och begrunda era synder och underlåtelser. Nya statsråd, nya kvastar men samma monumentala okunnighet och oförmåga.

Apropå de senaste jätteköerna på Arlanda och deras förutsägbarhet. Hänvisning till YouTube för sketchen – lyssna och lär.

Snart sagt varje morgon annonserar nyhetssändningarna att nu har det skett en ny skjutning med mer eller mindre dödlig utgång. Såvitt man kan bedöma så handlar det i den överväldigande majoriteten om uppgörelser i den s.k. undre världen. Om offret dör på skjutplatsen så blir det ju i princip inte annat än den redan överbelastade poliskåren/rättsväsendet som får lägga resurser på att hitta förövarna innan den skjutnes kompisar/gäng/klan hittar förövaren/förövarna. I det senare fallet kommer viktiga samhällsresurser utom polisväsendet inte belastas i någon högre grad.

Men, om skjutoffret överlever beskjutningen och hamnar i sjukvården, så kommer ambulansresurser, intensivvårdsresurser, operationspersonal, krishantering mm tas i anspråk. Eftersom sjukvården, med rätta, gör en prioritering i sin resursanvändning så går alltid en akutskjutning före planerade/planerbara nyttjande av IVA-resurser, operationer såsom canceroperationer, byten av höftleder m.fl liknande operationer. Det innebär att det lidande som skytten/skyttarna skapar fortplantar sig från den omedelbara familjekretsen kring offret ut i övriga samhället på bred front, i form av en otrygghet som sprider sig i befolkningen liksom i ökande kostnader för mycket dyrbarIVA/operation/eftervård, som i dagsläget faller på regionerna, dvs allas våra ”landstingsskatter”.

Vad kan man då göra åt det hela?

Ett sätt att hantera detta kan vara att inrätta en separat krigsoperationscentrum, i likhet med vad som råder i krigförande länder, med resurser avsatta direkt ur statskassan, därmed undviks i möjligaste mån att den vanliga regionala skattefinansierade sjukvården belastas med dessa mycket sjukvårdsresurskrävande fallen och i bästa fall att det märks i statskassan vad sådana skjutningar faktiskt kostar samhället. Ett utfall av en sådan gryende insikt kan eventuellt leda till att man slutar med att prata om att ”vi ska vända på varenda sten” och de facto gör verkstad av sina käcka uttalanden om att ”vi ska knäcka gängkriminaliteten”. Dilemmat för politiker och samhälle med en sådan sjukvårdslösning är att man samtidigt med inrättandet också därmed manifesterar att Sverige befinner sig i en, om än med krigsmått mätt, låggradig form av inbördeskrig.

Ett alternativ, för de (hittillsvarande fåtal) fall som rättsväsendet lyckats lösa och få mördarna ställda inför rätta och dömda till långvariga straff, vore att i tillägg till fängelsestraffet låta förövarna eller det gäng/den klan de tillhör/engagerats av, betala sjukhuskostnaderna för skjutoffret fullt ut.

Med anledning av det som skrivs om muslimer och islamister så företog jag mig en liten exkursion i våra kristna urkunder och hamnade i 5:e Moseboken. Där beskrivs bl.a. hur man ska bete sig gentemot befolkningen när man intar en stad

Texten förskräcker, men man får erinra sig att det som står där är långt mer än två tusen år gammal och handlar om samhällsstrukturer och synsätt på individer som fanns då. Sedan dess har vi kristna ju haft en profet som hette Jesus, som hävdar ett annat synsätt visavis medmänniskor än vad som framhålls i de gamla testamentstexterna. Vi har ju dessutom lämnat den bokstavliga tolkningen av och uppmaningen i, dessa gammaltestamentsliga skrifter och förstår att de seder och bruk som beskrivs där avser samhällsstrukturer och livsbetingelser som fanns då, men inte längre gäller.

Mot bakgrund av det så förefaller det egentligen absurt att bunta ihop alla som omfattar en muslimsk tro och lever på eller vill leva på ungefär samma sätt som huvuddelen av oss som bor i Europa. Dessa ”muslimska” personer är betydligt mer lika oss sekulariserade kristna i sina synsätt och önskningar på livet, än vad de liknar alla dessa fundamentalister, islamister, som fortfarande  efter mer än tusen år från när deras profet Muhammed vandrade på jorden , ivrigt påhejade av sina imamer, alltjämt är beredda att stena alla som avviker från den enda vägen och den enda ”sharialagen”.

Bland de mer eller mindre ”sekulariserade” muslimer finns det även människor som tycker det är okay om någon eventuellt vill avbilda deras profet eller som känner en lust att bränna deras ”heliga koranskrift”. Man kanske tycker, precis som jag själv, att det är ganska töntigt att bränna böcker, men inser att i yttrandefriheten ligger det att man får stå ut med yttringar  och yttranden, som man personligen inte tycker är bra eller riktiga.

Man kan ju konstatera att om alla tycker exakt lika om allt, så finns väl inget behov av yttrandefrihet.

Såvitt jag förstår så är huvuddelen av de muslimer som kommit till Sverige, resultatet av en flykt från fundamentalistiska muslimers och dito staters terror, personer som inget hellre vill än leva som vi vanliga svenskar, studera, jobba, bilda familj och leva laglydigt och ha trevligt i glada vänners lag. Man inser att för att driva den svenska staten, med fri skolutbildning, fri sjukvård och en snart sagt allomfattande omsorg om individen, behövs att man bidrar och betalar skatt till det gemensamma.

Som kristen, med alla våra Jesus och Mariabilder allestädes närvarande, känns det infantilt att man inte ska få skapa sig en bild av en profet liksom att ifrågasätta den text som finns nertecknad i deras bibel/koran. För att späda på den absurda upplevelsen, så känns det absurt att vi, som har lämnat den uråldriga och unkna bilden av hur samhällen ska fungera och människor leva i dessa samhällen, utifrån någon sorts flathet eller räddhågsenhet, tillåter att i vårt samhälle de för oss fullständigt avskyvärda moralkoder och handlingssätt, som skrevs för mer än tusen år,  alltjämt påtvingas människor som lever här och som styr deras liv.

Vi vinner inget på att drakonisera eller stigmatisera alla muslimer som dåliga människor, men vi vinner inte heller på att vara undfallande mot islamister och muslimska predikanter som kräver sharialgar i parallellsamhällen, här inom Sveriges gränser Vi måste som land ställa samma krav på de som kommer och vill leva i vårt demokratiska samhälle, som det görs på alla i Sverige redan boende individer. Man måste skriva under på att man förstår vad demokrati och  yttrandefrihet innebär, vilka kulturella regler och lagar som råder, exempelvis den om att alla människors lika värde är inskrivet i vår grundlag, som gäller såväl svenskfödda personer som de som kommer till vårt land för att leva här. Man ska kunna förstå och uttrycka sig på det svenska språket liksom att både acceptera och bejaka i sitt praktiska leverene att svensk lag alltid står över muslimska sharialagar, klankulturer. I detta ligger även att ens partner liksom ens barn har självklar rätt att välja sin egen livsväg och sin eventuella partner fritt, utan att behöva riskera att bli utslängd från en balkong eller mördad av sina egna familjemedlemmar för att man ”vanhedrar” familjen eller klanen.

Min syn är att de människor som fått tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd men inte kan eller vill leva efter våra normer och lagar, ska (i föreliggande fall efter avtjänat fängelsestraff), om de inte själva väljer att lämna Sverige, utvisas till det land de kom från. Detta ska ske utan att någon hänsyn ska tas  till den eventuella hotbild som de anför finns mot dem i det land de kom ifrån. Har man eller antar man ett kriminellt sätt att leva, ska man ha förverkat både sitt uppehållstillstånd och sin rätt att vara bosatt i Sverige. Beslut om utvisning, vid grov brottslighet som har ett straffvärde om två års fängelse eller mer, ska inte kunna upphävas och expedieras omedelbart efter att strafftiden genomgåtts. Samma snara utvisning ska också ske med de individer som fått sin asylansökan prövad men inte beviljats uppehållstillstånd.

Sitter och läser en person som har räknat på och belyser vad det skulle innebära, om vi förlitade oss på enbart vindkraftverk för att åstadkomma nödvändig elkraft för kommande ”infrastrukturprojekt”.  I hans fall avser studien ett enda företag,  statligt ägda LKABs planer, på att skifta produktionssätt och gå mot s.k. grönt stål.

Han förefaller, till skillnad mot vad alla drömmare (läs politiker och en och annan företagsledare) tänker och tror, ha gjort en, som jag utifrån min kunskapsnivå bedömer som en relevant, konsekvensanalys och den förskräcker. Jag har saxat nedanstående  ur hans brev – som är riktat till SVT med uppmaningen att de ska genomföra en granskning av pågående ”planer”.

Så här skriver han;
”I detta mail skickar jag en mycket intressant observation angående vindkraften som infrastrukturprojekt.
När man bygger vägar, broar eller byggnader så utgår man från en ritning som sedan blir underlag för att beräkna hur mycket insatsvaror som kommer att gå åt, hur mycket dessa kommer att kosta och från vilka leverantörer de ska komma. Alla dessa frågor måste få ett svar för att beslut ska kunna tas..
Jan Moström, VD på LKAB, säger att företaget behöver 50 TWh elkraft i omställningen till fossilfritt och grönt stål.
Och vindkraften skall leverera denna elkraft.
50 TWh energi är väldigt mycket energi så jag började räkna och studera de existerande vindkraftprojekten Markbygden utanför Piteå och Vattenfalls projekt Blakliden-Fäboberget i Lycksele och Åsele kommuner.
Siffror från dessa projekt avseende markåtgång, fundament och vägar mm är därför underlag för mina beräkningar om LKAB planerna. Inte teoretiska utan hämtade ur verkligheten.
För att få ut 50 TWh energi med vindkraftverk får man till en början räkna på 8 000 vindkraftverk (vkv). Då kan man med vädergudarnas hjälp nå 50 TWh när det blåser optimalt och verken går på full effekt. Men detta gör det bara 1/3 del av årets timmar. Så 2/3 av tiden måste energin komma från någon annan källa.
MEN låt oss räkna på insatsvarorna på och under marken för 8 000 vkv.
Det kommer att krävas ca 3 500 km2 mark. ( Gotlands yta är 3 184 km2.)
4,4 miljoner kbm betong = 10,5 miljoner ton betong.
320 000 ton armeringsjärn.
100 miljoner ton grus (kross) ( Går åt ca 25 000 ton dynamit för att spränga loss dessa volymer)
750 mil kabelgravar måste grävas
600 mil nya vägar måste byggas
1,6 miljoner ton cement. På Slite producerar Cementa 2,1 miljoner ton per år
Kritiska frågor som SVT borde vara intresserade av att försöka få svar på:
a) Vilka samebyar är det som ryker? 3 500 km2 är stort även i Norrland.
b) Från vilka områden/berg skall 100 miljoner ton kross sprängas? Vad kommer samerna att säga?
c) Vem skall leverera armeringsjärnet? Tillverkas inte i Sverige. Ryssland?
d) Allt detta arbete sker med dieseldrivna fordon. Gigantiska CO2 utsläpp är vad jag tror?
e) Varifrån ska cementen levereras? Får Slite tillstånd att öka till 3,7 miljoner ton?
f) Och till sist; vilken energikälla skall användas när det inte blåser?
Visioner är trevligt att prata om men SVT har skyldighet att med utgångspunkt i fakta granska vindkraftsindustrin.
Det är bara att studera verkligheten.
Det är dessutom en industri som till 90% ägs av utländska investment- och riskkapitalfonder.
BÖRJA GRANSKA.. DET ÄR ER SKYLDIGHET.”

VH
Johnny Steen
Ingenjör Elkraft
Ransby

När man läser om att ”Sverige måste gå med i NATO, för Finland kommer att göra det” blir jag betänksam på vari detta ”måste” består.

Rent strategiskt så gäller att om Finland går med i NATO;

1) så kommer Sverige att, i likhet med Schweiz, ligga inbäddad i ett sammanhängande NATO-bälte, med i vårt fall Finland och de baltiska staterna till öster, Norge till väster och norr, Danmark, Tyskland och Polen till söder och sydväst. Enda undantaget i detta omvärldsbälte är den ryska enklaven Kaliningrad mellan Polen och Litauen. Det innebär att Östersjön kommer att få se en stor mängd NATO-skepp dagligen och stundligen.
2) NATO kan aldrig tillåta att ryska styrkor landsätts i Sverige under några omständigheter eftersom det skulle hota hela NATOs säkerhet.
3) Sverige kommer att inom en förutsebar tid (2-5 år) ha återskapat en militär defensiv förmåga, som innebär att det skulle vara alltför kostsamt för ryssarna  att ge sig på oss
4) vi har redan ett värdlandsavtal med NATO om att de må stationera militär kraft på svensk mark i händelse av (rysk) aggression.

Så mina tankar utmynnar i att vi, istället för att i nuvarande desperation gå med i NATO och därmed frånhända oss beslutsmöjligheter för när, var och hur vi vill agera, att vi på Gotland kan upplåta/hyra ut landområde eller tillskapa en gemensam bas för Sverige och NATO. Detta eftersom den som behärskar Gotland har också koll på hela Östersjön inkl Kaliningrad och Petersburgområdet.

Men var är den svenska debatten för och emot NATO-anslutning?? Shakespeare skrev som slutord i sitt drama ”Hamlet” orden ”the rest is silence”, det skulle kunna vara en syntes av dagsläget i Sverige, där det numera är så att allt som sker, händer bakom slutna dörrar i denna vår demokrati.