Detta gamla uttryck speglar alldeles för väl de stämningar och skeenden som pågår på Lilla Lagets sida.

Det är konstigt, tycker jag, att man i samma andetag som man tar heder och ära av andra och undertecknad, blir upprörd och känslig över att ”språkröret” placerar en spegel framför denne och speglar tillbaks och visar på tveksamheter kring de uttalanden som framförs och dessutom tillåter sig tvivla på de enkla ”sanningar” som uttalas och skrivs på Lilla Lagets hemsida.

Sedan beklagar man sig över att ”språkröret” minsann inte vill bidra till att dessa anonyma fegisars påståenden ska få ytterligare spridning.

Jodå, det är enkelt att yla med vargarna, då känner man sig trygg och blir bekräftad av de andra vargarna, som tycker likadant.

Men, om det skulle vara så att någon/några av vargarna har helt andra motiv än de ädla som man visar upp inför andra! Då kommer man efterhand att bli varse det – hoppas jag.

Jag är alldeles övertygad om att om styrelsen/ordförande i Lilla Laget börjar kräva att alla dessa anonyma tyckare ska skriva under sina alster med eget namn så skulle floden snabbt krympa ihop och bli till en rännil. Det är som bekant väldigt enkelt att anonymt skriva skit om andra människor, men om man måste redovisa sina synpunkter så att alla kan se vem som tycker – då kommer vi få se att dessa personer med delad tunga, snabbt kryper ner under den sten de kom fram från.

Heder åt dig Miranda som undertecknar dina alster. Jag delar inte din syn eller verklighetsbeskrivning men respekterar din rätt att framföra den.

Varför tillåter jag inte, på motsvarande sätt, alla dessa anonyma tyckare att presentera sina synpunkter på min blogg?

Svaret är enkelt; -Jag är inget språkrör för någon sammanslutning eller jaktförening. Min blogg är , precis som de som gitter läsa  vad jag skriver under fliken ”Målsättning/Spelregler för min blogg” förstår att det är mina egna funderingar, tankar och slutsatser som speglas.  Jag förstår att det kan vara svårt att ta till sig för flera/många av de som använder Lilla Lagets hemsida som någon sorts verbal latrin, men så är det trots allt.

Ni kanske har noterat att ingen i styrelsen från vare sig  ”Jaktvårdsföreningen” eller ”Jaktsällskapet” har fått utrymme på min sida. I själva verket har ingen annan än jag själv  (med undantag för några kommentarer på några enskilda dagsbloggar) fått utrymme på min blogg.