Även för en frusen själ känns det att dagarna nu blir längre och det går ganska fort. Ännu sover äppleträdet (Transparente Blanche) som i höstas gav mig nästan 20 äpplen att smaska på.

 

 

 

 

 

 

 

Vintern har hittills inte varit speciellt kall utan snarare åt det varma hållet, vilket ger snön nästan tuggummiliknande egenskaper, där den spektakulära soluppgången färgar himlen varmt apelsinröd.

 

 

Arbetskamraten, en Volvo BM 2200 vilar ut efter senste snösvängen och har lite rimfrost i skägget. Men vad gör det, man behöver bara titta på en skidåkare som närmar sig mål för att förstå att starka typer får rimfrost på sitt väsen.

 

 

Mina hästar struntar i det mesta, så länge de har mat och vatten att tillgå. Ibland kan husse ge dem någon morot och något äpple, som en liten humörsuppiggare.

 

 

 

Så här i årets första mörka och skälvande månad skulle vi alla behöva en liten inombordsvärmare. Tack och lov, snart kommer vårsolen med takdropp och frusna näsor som vänder sig mot den härliga vårsolens värmande strålar. Suck.