Nu är de igång – igen. Det har förstås kliat i fingrarna på de i lilla laget.  Del 1 och 2 av följetongen har nu fått sitt tredje kapitel – och lika felaktigt och stolligt som de tidigare två. Det hjälper inte att man klär granen med kulörta kulor om julen redan passerat.

Vad menar jag med det? – Jo, en liten förklaring för de som inte är insatta i frågan liksom för de som har svårt med läsförståelsen.

På VJS hemsida (http://vitajaktsallskap.blogspot.se/) dök igår upp ett nytt inlägg; ”Att göra rätt för sig Del 3”,  där man lagt in länkar till flera olika dokument, bl.a. lagen om samäganderätt från år 1904. Därmed menar lilla laget att det finns ett samägande av VVOs slakthus och övriga tillgångar. Denna hänsyftning är felaktig av följande orsak(er).

I Lagen om samägande, paragraf 6 står det; 6 § Envar delägare i samfällt gods, varom i 1 § sägs, äge, där ej annorledes är mellan honom och övriga delägare avtalat, hos rätten söka, att godset för gemensam räkning utbjudes till försäljning å offentlig auktion; dock må förordnande om utbjudande ej meddelas, där annan delägare visar synnerliga skäl för anstånd.

Vad betyder det? Jo det betyder att;

1. om det inte funnes ett stämmobeslut i VVOt som förordnade hur man skulle hantera de tillgångar som fanns, så kunde man eventuellt (jag är osäker om samägandelagen har precendens över samfällighetslagen) som sakägare  ha ansökt hos tingsrätten om att tillgångarna ska ut på offentlig auktion.
2. Men, nu finns det ett stämmobeslut i VVOt avseende hur tillgångarna ska hanteras och fördelas.
3. Mot detta beslut, som fattades på en lagenligt utlyst extrastämma i VVOt, inför avslutning av VVOt, fanns ingen sakägare (dvs markägare) som själv eller genom ombud reserverade sig (begärde att till protokollet skulle tas en anmärkning om skiljaktig mening) eller skriftligen framförde en anmärkning mot beslutet.

Således blir det en rent hypotetisk fråga huruvida samägandelagen har precendens över samfällighetslagen, eftersom det finns ett i laga kraft vunnet beslut hur tillgångarna ska hanteras och var och ens del ska utskiftas.  Återigen är man i det lilla laget ute och försöker skotta den snö som föll ifjol.

Dessutom, kan man ju undra hur man från lilla lagets sida anser att man ska kunna nå framgång och samsynthet ifråga om sjöfågeljakt och andra tvistiga frågor mellan jaktföreningarna (vid de diskussioner som precis börjat) om man hela tiden slänger bensin på den eld som var på väg att falna. Ren och skär idioti är min konklusion (=slutsats) av de nya skriverierna från lilla lagets sida.

Det förefaller dessutom som om styrelsen och dess ordförande för lilla laget, för att uttrycka sig på gammalt indianvis ”talar med kluven tunga” när de tillåter skrivelser som den åsyftade, efter det att man inför medlingskommittén lovat vara återhållsam med utfall på enskilda medlemmar och markägare som valt det stora laget som sin jaktförening.

Mitt enda skäl för föreliggande inlägg är att lilla lagets felaktiga påståenden inte ska få stå oemotsagda, för då kan det börja uppfattas som om de sade sanningen – och det gör de ju inte.