Alla fåglar i skogen och inte alla ”hästar hemma”

Mitt senaste inlägg handlade om isskulpturer och hade rubriken ”Bättre en fågel…”.

Det lilla lagets senaste inlägg och svar från ”graffitichefen himself” på några intrikata frågor jag ställt till honom, gav upphov till en mängd tankar. Varför graffiti-associationen? Jo, det lilla laget och dess agressiva tillskyndare agerar precis som dessa med sprayburkar beväpnade personer som i skydd av mörkret förfular allas vår omgivning – i lilla lagets fall utövar de sitt verbala klotter på sociala medier etc.

Jag tycker värligt synd om de medlemmar i lilla laget som inte vill bråka med allt och alla utan bara vara medlemmar i en jaktförening. De blir nu tagna som gisslan av de högljudda, som i en del fall inte bor här, och i andra fall inte jagar här och åter andra som inte på många år har jagat här. För att Bosse och Roger och några till ska få driva sina väderkvarnsstrider offras de unga grabbarna och tjejerna som vill jaga och inte bråka. För om man fullföljer rubrikens gamla visdomsord dvs att ”bättre en fågel i handen än tio i skogen” i betydelsen att om man vill nå ett mål – så kan det vara klokt att istället för att försöka få skjuta hela flocken med ett skott, sikta in sig på att få åtminstone någon fågel. För er med läs- och dito läsförståelsesvårigheter ska jag förtydliga det hela. Det är min bestämda övertygelse att om ni i lilla laget fortsätter att larma och skrika på nuvarande sätt, hur stor tror ni chansen är att få till stånd ett consensus kring sjöfågeljakten och övrig småviltjakt på byns marker?

Du pratar om att markägarna känner sig bestulen. Det kan väl ändå inte gälla dig Fredrik för några marker av betydelse har du ju inte. Du har ju själv skrivit om att det finns folk som kallar dig ”marklös idiot”. Det faktum att du har 2 hektar mark innebär logiskt sett att de har fel i sitt påstående, åtminstone vad avser ”marklös”.

Så om du därmed skulle få 2×15 kr eller 2×30 kr för dina 2 hektar mark kan väl inte vara av avgörande betydelse för din personliga ekonomi? Men, det är väl också så att den tomtmark om 2 ha som omger ditt hus aldrig har ingått i VVOt eftersom man i lagen om VVO i §8 pratar om att ”I ett viltvårdsområde får inte någon fastighet tas in som med hänsyn till omfång eller användning saknar betydelse för verksamheten i viltvårdsområdet”.

Jag står fast i min fråga om du har något att säga till om i den förening där du är ordförande. Att vara ledare innebär ibland att man får ställa sig upp och använda sitt mandat för föreningens bästa. Till exempel förklara för de som vill strida att ”fortsätter de agera på det sätt de nu gör, så kommer VJS aldrig att få tillgång till jakt på byns marker”. Att som du nu gör, gömma dig bakom några demokratiska principer där alla ska få säga sin mening är ju bara för att prata svenska – skitsnack. Att hänvisa till demokratiska principer och dito handlingssätt innebär alltid mer än läpparnas bekännelse. Sanningen är rimligtvis att du trots att du måste förstå att fortsatta provokationer från dina kompisar i ”ledningsgruppen” är totalt kontraproduktivt så har du inte förmåga/vilja att göra något åt det.

 

Du (liksom dina bloggande kompisar) hänvisar lite svepande, (som alltid) till ”Att dessutom flera markägare tagit ett kraftigt avstånd från de (citat) -”tokerier” (slutcitat) som begicks den kvällen är också någonting du förträngt. I samtal med markägare anslutna till Vitå JVF uppger de att de aldrig skulle skrivit på någon fullmakt så här i efterhand, och att de är besviken över det sätt man ”utnyttjat” fullmakten och deras förtroende”.

Det faktum att en stor majoritet av markägarna i Vitå ville och på ett lagenligt och i alla avseenden korrekt sätt genomförde avskaffandet av Vitå Viltvårdsområde verkar vara för svårt för er att ta in. Jag vet att det fördes en diskussion innan beslutet (precis som det brukar vid alla frågor i alla föreningar, där man står i begrepp att fatta ett beslut som anses kontroversiellt). Men, alla som verkat i en förening vet att när diskussionen är till ända och man går till beslut så är det fattade beslutet som gäller och inte enstaka synpunkter eller diskussionsinlägg.

Om man inte accepterar det beslut som fattas på en stämma, så är det lagligt korrekta sättet att hantera detta att begära att till protokollet ska tas att man motsätter sig det beslutet och sedan inom en kort tid inkomma med en skriftlig redovisning på vilka sakliga grunder man motsätter sig det beslut som fattats. Någon skriftlig reservation mot beslutet finns inte och beslutet har varit i kraft snart ett år – så lägg ner och, som jag sagt tidigare, sluta skotta snön som föll ifjol. 

För att avsluta påståendena om undervärdering av tillgångar i VVO-boet. Jag har ju i en tidigare blogg redogjort för hur mycket ett kronförråd ca 1 km från vårt slakthus är värt. Förrådet som i de allra flesta avseenden kan jämföras med slakthuset står också på ofri mark och ska rivas. Det omfattar 525 m2, med ca hälften betonggolv och ca 1/4 välisolerat utrymme. För detta på offentlig auktion fick man in ett slutbud på 115.000 kr. Det innebär ca 220 kr/m2 byggnad. Utan att ha mätt slakthusets yta bedömer jag den till ca 50 m2 inalles. Det skulle då innebära att värdet på den är 50 x 220 =11.000 kronor. I värderingen som redovisades på VVO-stämman upptogs den till ett värde om tre gånger så mycket – så vad gnäller du/ni om? För mig verkar det som om det inte längre handlar om något annat än missunsamhet och bitterhet från lilla lagets sida. Det som förvånar mig är att du/ni inte kan lägga ihop ett och ett och förstå att så länge ni sår splittring och sprider rent skitsnack på markägarna här i byn, så förlänger ni hela tiden tidpunkten för en eventuell framtida sjöfågelsjakt.

Jag vill avsluta mitt inlägg med en inbjudan till dig, apropå ditt konstaterande avseende mig att ”Det enda stället där du har makt över ”Sällskapet” är i ditt eget hönshus.

Välkommen in i mitt hönshus – för vi verkar ha samma mått av inflytande på ”sällskapet” med skillnaden att jag inte är ordförande för ”sällskapet”. [Och så hoppas jag att alla mina hedervärda hönor och dito två tuppar inte tar illa upp över att jag inbjudit dig].