Om man är uppfylld av något eller vill kommentera något i dagens mediatäta värld så skriver många ett inlägg på twitter. Där begränsas inläggets längd till 140 tecken. Ett sätt att komprimera inlägget (förhoppningsvis) till det bättre.

I forna tider (och alltjämt förekommande i mindre sällskap) fanns det ”Limerickar”, som ett förebud till twitter och dessa ”verbala” inlägg var rimmade enligt ett bestämt system. Limerick är en särskild form av skämtvers som uppkallats efter staden Limerick på Irland. En limerick ska ha fem rader och rimschemat A A B B A. Det innebär att på första raden presenteras en plats, vanligtvis slutar raden med detta geografiska namn. Innehållet bör vara ekivokt (fräckt) eller innehålla en oväntad knorr.

Antalet stavelser är inte givet, men den första, andra och femte raden har vanligen åtta, medan den tredje och fjärde har fem eller sex stavelser. Slutord på raderna 1, 2 och 5 ska rimma på varandra liksom raderna 3 och 4 slutändelse rimmar på varandra.

Med ojämna intervall avser jag skriva nya limerickar om sådant som jag finner tänkvärt. För att ge er en bra introduktion så återger jag komikerparet Hasse&Tages limerick, som gick sålunda;

Det bodde en kvinna i Gränna.
som sin stjärtmuskel så kunde spänna
att hon i detta hål
kunde strypa en ål
och till och med vässa en penna!

Mitt eget bidrag idag får bli följande;

Några polare i en by nära Luleå
tyckte livet var trist, inge kul så
ordna fest med bäverhojt
dan därpå var livet lojt
lilla frugan kände lukten och sa hu då.