Om kanelbullar och kall mjölk

Ett väldigt tydligt och behagligt minne av barndomen är hur mamma bakade bullar och den första plåten försvann snabbare än man kunde säga kanelbulle ner i magen på tre mumsande pojkar.

Fortfarande är lukten av nygräddade kanelbullar och ett glas med kylskåpskall mjölk en källa till vällust.

Den senaste tiden har vi, till min stora förtjusning haft sommar och vi har fått se de kala träden bli draperade i nya ljusgröna löv. Jodå, jag kan förstå att alla de som lider av olika allergier som till exempel pollenallergi, hyser något blandade känslor inför den nu stundande sommaren. Tussilagon är utblommad och tomatplantorna i växthuset har börjat få kart.

Som ”deltidsbonde” med djur som stoppar i sig sisådär en 12-15 ton med hö på att år så undrar man lite oroligt om det inte är lite för tidigt som det blir varmt och torrt. Eftersom det s.k. ”mannaminnet” numera är ganska kort, så är det sommaren 2003 jag tänker på. Då det var varmt och torrt stora delar av sommaren. -Så, man kan ju hoppas.

Såg att för ca 10.000 kronor kan man få en självgående elektrisk gräsklippare som navigerar sig genom ens trädgård. Under de senaste dagarna har våra fyrbenta vänner fått agera gräsklippare i det jungfrueliga gräs som sticker upp. Otåligt har de stått och gnäggat vid grinden för att få komma ut på den tillfälligt instängslade gräsmattan. Man kan förstå dem – hur kul är det att en hel vinter ha tuggat på gammalt trorkat hö, när det framför mulen växer nytt mumsigt grönt gräs.

Som norrbottning borde man kanske vara mer pessimistiskt lagd, men jag vägrar … eller?

vintervantan