Häromdagen läste jag om ett sällskap som funnits och varit aktiv i mer än hundra år.

De beskriver sin agenda på så sätt;

”Betydelsen av hållbart skogsbruk har breddats genom åren. Redan 1962 skrevs det in i Skogssällskapets stadgar att vi också ska verka för naturvård. Och idag, 50 år senare, bedrivs skogsbruk med ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet, där ägarens rätt till sin mark är central.”

Detta sällskap kallas till vardags för ”Skogssällskapet”.

Så såg jag deras logga,

och insåg varifrån ett litet illustert sällskap hämtat sin logga!  😡

Om jag vore ägare och förvaltare av varumärket ”Skogssällskapet” och dess logga så skulle jag omedelbart ha stämt Vitå Jaktsällskap för varumärkesintrång och renommésnyltning som den juridiska termen lyder för såna tilltag. Som ni ser så är loggan som Vitå Jaktsällskap använder ett klart plagiat av Skogssällskapets där den enda egentliga skillnaden är att man spegelvänt och satt trebladskvisten efter namnet. Till och med namnändelsen ”sällskapet” är densamma.

En koll i PRVs register ger vid handen att Skogssällskapet mycket riktigt har inregistrerat sitt varumärke och logotyp;

 

Lydelse / Varumärke: Skogssällskapet Innehavare: Skogssällskapets Förvaltning AB, Box 5083, 402 22 GÖTEBORG, Sverige Ombud: CEGUMARK Aktiebolag, Box 53047, 400 14 Göteborg, Sverige Sökande: Skogssällskapets Förvaltning AB, Box 5083, 402 22 GÖTEBORG, Sverige Klasser: 35, 36, 38, 41, 42, 44 Wienklasser: 050315

Ansökningsnummer: 2004/07905 Ingivningsdatum: 2004-11-26 Registreringsnummer: 0373826 Registrerad: 2005-07-22 Status: Registrerad Typ: Nationellt varumärke

 

Så, ”Vitå Jaktsällskap” som funnits i 2 år har, i vanlig ordning höll jag på att säga, förvanskat andras verk och utger det för sitt eget. Till skillnad från tjäderhonan på deras sidhuvud, så poserar de i ”lånta fjädrar”. Tjädern har sina egna att ståta med.

Man kunde kanske önska att Vitå Jaktsällskap också ville kopiera/arbeta utifrån tesen att ”varje markägares rätt till sin mark är central” (se Skogssällskapet ovan) och denna rätt inte blir mindre bara för att markägarens ålder passerat 65 år.

Om man ska göra en jämförelse med skogen så är det ju vid 90-150 års ålder som skogen är som bäst medan i 30-40 årig ungskog gallrar man som skogsägare ganska friskt, i hopp att de som blir kvar ska bli användbara som timmer i vuxen ålder. Låt oss hoppas att byns eget sällskap gallrar i beståndet för att sedan kunna mogna och utvecklas på ett bra sätt. En bra första ansats kan vara att skapa en egen logga och i samma sammanhang kapa alla anonyma kommentatorer från sin hemsida, eftersom de hindrar en sund utveckling av föreningen.

Tycker en som ser på VJS med clownnäsan på.