Om historieförvanskning och -förfalskning

Vissa verkar sätta en ära i att illvilligt utmåla andra.

På Vitå Jaktsällskap skriver man idag på följande sätt om den av mig tidigare relaterade älgskjutningen som jag skrev om för en vecka sedan och där jag skadsköt en älg. Skottet hade träffat i översta delen av älgens högra framben/bogdelen.

I rubriken till sitt inlägg skriver VJS;  ”Ett stort tack och en prejudicerande dom”.

Tacket är riktat till Mats, en av Vitå Jaktvårdsförenings medlemmar för han och hundens lyckade ansträngningar att spåra och fälla en skadad älgkalv. Bravo säger även jag. Andra delen av deras rubrik syftar på den ändring av praxis som Vitå Jaktvårdsförening i år gjort och där man bestämt att alla djur som faller på föreningens marker omhändertas av föreningen. Detta är ingen ”Prejudicerande dom – för sådant krävs en lagsatt dom i Högsta Domstolen eller åtminstone i Hovrätten. Och, så långt vill ni väl inte påstå att Vitå Jaktvårdsförenings maktutövning sträcker sig – eller?

Nedan följer ett centralt utdrag ur deras inlägg (deras blogginlägg i lila italiserad text och mina kommentarer till vad de skriver i svart text);

Ingen jägare vill misslyckas, men ibland blir det fel. Detta är något som händer så gott som alla jägare under en livstid. Skottet blir inte som man hade tänkt sig och det slutar med att man står med ett skadskjutet djur.” 

Så långt har jag inget att invända mot deras inlägg. Men sedan fortsätter de med följande förvanskning av mitt inlägg;

Detta går bland annat att läsa hos en av våra främsta antagonister, Braennarens blogg. Till och med han som har talat sig varm för enskottsprincipen samt utmålat oss som oseriösa och kriminella jägare har på sin blogg bekänt färg och vittnat om en dålig bedömning av skottet” 

Nej jag hävdar att det inte var någon dålig bedömning av skottet, snarare tvärtom. Däremot kan man ju resa en fråga kring hur seriöst anlagd det skott som VJS-jägaren avlossade mot kalven var och som tog i klöven – ganska så långt från centrala delar på djuret!

De fortsätter med;

samt en direkt felaktig bedömning av kön och ålder på älgen i fråga. Den trebenta älgen verkar även ha gjort en odyssé intrasslad i en fårhage. Vi har sedan fått höra att det gjordes flera ivriga försök att utpeka Vitå Jaktsällskap som ansvariga för detta spektakel. Att vi släppt en hund som hade hetsat älgen in i fårhagen. Nu föll det argumentet snabbt eftersom vi inte hade släppt någon hund överhuvudtaget den dagen.

Vad gäller älgen jag skadsköt så har den aldrig varit inne i någon fårhage efter påskjutningen. Den sköts ca 1 timma efter påskjutningen, ca 1 km från min skottplats av en passkytt i vårt jaktlag. Således innan den beställda specialspårhunden hann hämtas.

Och de fortsätter vidare med;

”I vilket fall så bevisade Braennaren ännu en gång sina förhållandevis bristande kunskaper i ämnet älgjakt, men bjöd å andra sidan på en underhållande historia med ett lyckligt slut. Sakkunniga spårade upp den skadskjutna älgen och rättade till hans misstag.

Det står naturligtvis vem som så önskar att framställa mig som en med bristande kunskaper i ämnet älgjakt. Jag har jagat älg under förhållandevis få år. Däremot är min första vapenlicens från 45 år tillbaks, då också min etiska syn på jakt skapades.

Oseriös, okunnig och olaglig är man däremot om man som ”erfaren” älgjägare på väg till passet kliver ur bilen och skjuter en älg som man ser när man kör. Sådana tilltag är mig fullständigt främmande.

Mysteriet med en älg i fårhagen får vi kanske anledning att återkomma till.  Påståendet kom från en man från en by utanför Vitå som tog sig en promenad och enligt egen uppgift då såg en älg som låg på ett träde  utmed Isigårdsvägen och som han uppfattade var död.

Jag avslutar mitt inlägg här med en kopia av den kommentar till VJS inlägg, som jag skickat till  VJS med anledning av det inlägg de lagt ut på sin sida. Eftersom jag inte känner mig så övertygad om att min kommentar kommer att beredas plats på VJS hemsida, lägger jag därför ut den här  i sin helhet;

 

Hej,
Jag är absolut inte antagonist till älgjägare i allmänhet,utan enbart till oseriösa hemsidesredaktörer, skribenter och anonyma kommentatorer som använder en jaktförenings sida för allt annat än jaktrelaterade frågor. Vad gäller älgen jag skadsköt så har den aldrig varit inne i någon fårhage efter påskjutningen. Den sköts ca 1 timma efter påskjutningen, ca 1 km från min skottplats. Detta är jag mycket tacksam för, eftersom jag är en varm anhängare av att man inte skjuter, ”slänger iväg ett skott” på ett djur där man redan i skottögonblicket vet att det inte är ett bra läge. I mitt fall så rörde/vred sig djuret mot mig precis i den tiondels sekund när jag hade den i friläge i mitt aimpointsikte och kramade avtryckaren, så skottet tog högt uppe på högra benet. Vad gäller misstaget med att könsbestämma djuret så kan de som läser min blogg förstå varför det blev så. Av erfarna jägare (utanför Vitå) har jag fått berättat att det inte är ovanligt att ha svårt med könsbestämning eftersom tjurarna fortfarande har basthuden kvar och hornen lätt kan tas för öron.

Sedan är jag nöjd med att ni gjorde ett seriöst eftersök med hjälp av Mats efter den påskjutne älgkalven, som sedermera också sköt/avlivade kalven inne på Vitå Jaktförenings marker. Enligt uppgift var kalven skadskjuten i ena klöven.
Lars Nilsson