igår stötte jag ihop med en gammal vän som kom emot mig i snåldraget på en av stadens gator. Ett kärt möte i sanning. Vi hejade glatt på varandra och småpratade om ditt och datt en liten stund innan vi kilade vidare var och en enligt sin agenda.

Precis innan vi skildes sade Per, som han heter, att ”du Lars du har gjort min dag, Gu’ va roligt att vi stötte ihop med varandra”. Hans uttalande, sagt utan tillgjordhet utan bara från hjärtat, gladde mig resten av dagen och kvällen.

Tänkte på detta faktum när vi nu såhär i begynnande juletider möts av en kör av röster, köpmännens, som alla försöker övertyga mig/oss om att spendera mera, köp, köp, köp så blir vi lyckligare är budskapet.

Hur fel har de inte, för där stod jag, en dryga medelålderns man, och blev så himla glad över min väns enkla konstaterande. Insåg återigen värdet av att ha vänner och att möta en vän, som man inte träffat på lång tid,  kan göra en så glad – och det kostar inte ett öre!

Inför den stundande julen skulle jag vilja fråga dig vilka julklappar du minns med det största välbehaget? När jag studerar de egna barnbarnen så ser jag hur de ivrigt öppnar paketen och sedan, om det handlar om en LEGO-leksak som måste sättas ihop, under den närmaste halvtimmen sysselsätter sig med detta. Därefter blir presenten/julklappen bara något som ligger i vägen och som, vanligtvis av någon av de vuxna, måste städas undan.

Så mitt förslag till dig som funderar på att köpa julklappar eller dyrbara presenter, är att du lika gärna som att köpa något till din nära och kära, dina vänner och bekanta, kan glädja dem genom att berätta att och hur mycket de betyder för dig – att de finns. Sen kan det naturligtvis inte skada om du exempelvis bjuder på en god middag och vid denna lämnar ett kontantbidrag till var och en, till inköp av den där saken eller upplevelsen som de verkligen önskar sig och kommer att använda.

På så sätt kan vi kanske återerövra den ursprungliga betydelsen av JUL.