Nedanstående citat/utdrag ur artikeln, ser jag som centrala i hennes arbets- och förhållningssätt. Hon börjar detta med att konstatera att ”Luleå ska ha den bästa skolan. Små skolenheter kostar mycket pengar.” Därför vill Karina Pettersson-Hedman se över skolstrukturen.
I artikeln i Vårt Luleå säger hon;
– Vi ska ha en skola som ligger i toppklass i landet. Men det kräver att vi ständigt utvecklar vårt sätt att arbeta och att vi använder våra pengar på bästa sätt. Om vi kan samla eleverna till färre skolenheter kommer våra lokalkostnader att minska och möjligheterna att få behöriga lärare att öka.
Min kommentar: Det är väl varje kommunmedborgares åsikt att vår skola ska vara i toppklass i landet och att man ska använda våra skattepengar på bästa sätt. Sedan kommer tankefelet om att samla alla i stora enheter för att minska lokalkostnader. Där har jag en principiell invändning, skolans lokalkostnader ska inte belasta de olika skolornas budget. Idag debiteras ”marknadsmässiga hyror” på skolornas lokalytor vilket i t.ex. Vitåskolans fall innebär en debitering om 1400-1500 kr/m2, detta ute i en landsbygd där marknadsmässiga lokalkostnader rimligen ligger i storleksordningen 400-500 kr/m2 för kommersiella och skolliknande byggnader.
För nyproducerade lägenheter i centrala Luleå betalar hyrestagarna 1400-1500 kr/m2.
Dessutom, jag ser inget samband mellan lokalkostnaderna och möjligheten att få behöriga lärare att söka tjänst i Luleå.
Hon fortsätter;
– Jag tycker att gymnasiebyn, med ett samlat campus, är ett bra exempel på hur resurserna kan användas effektivt. Genom att samla elever och lärare på samma ställe har vi kunnat använda lärarresurser och lokaler maximalt. Gymnasieeleverna gillar dessutom närheten till varandra.
Min kommentar: När det gäller elever som är i åldern 15-20 år, dvs att betrakta som vuxna, så kan jag instämma att de klarar av att jobba och studera vid större enheter. Att driva detta till en jämförelse med skolbarn i åldern 6-12/13 årsåldern, tyder från Karina Petterson Hedmans sida på antingen en dold agenda eller en aningslöshet liksom en total avsaknad av kunskap om barns olika behov och förutsättningar att klara av olika situationer beroende på barnets ålder. Har hon inga egna barn, barnbarn eller goda vänners barn som hon kan fråga om hur de vill ha sin skolsituation? Hennes uttalande reser för mig frågan hur rekryteringsansvariga vid Luleå Kommun resonerat när man beslutat tillsätta henne som skolchef och därmed ansvarig för tusentals skolelevers vardag i Luleå Kommun?!
Vidare säger hon;
– Skolan i Luleå ska erbjuda eleverna de bästa förutsättningarna att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Men vi ska också vara en attraktiv arbetsplats för vår personal med bra anställningsvillkor, avslutar skolchefen.
Min kommentar: Var fanns de goda anställningsvillkoren för 6-7 år sedan när kommunen i panik massavskedade kompetenta lärare för att det var ”för få elever” samtidigt som man visste, eller borde veta utifrån en titt i demografiska databaser, att ett stort antal lärare skulle komma att pensioneras under de närmaste 10-15 åren. Nu står Kommunens tjänstemän och politiker inför en stor bristsituation vad gäller lärare. Vem tror på allvar att lärare har enbart ett korttidsminne, att alla de som fick sparken skulle återgå i lärartjänst?
Man skapar inte självklart en attraktiv arbetsplats genom att klumpa ihop utbildning i stora enheter. Ett exempel på motsatsen utgör vår lilla byaskola som har behöriga lärare som är trogna vår skola, bra pedagoger och inte så gärna flyttar till annan skola (inne i Råneå eller Luleå). Eleverna i vår lilla skola trivs, presterar bra skolresultat och har en trygg och mobbningsfri skolsituation, en skola med naturinriktning som innebär att eleverna vistas mycket utomhus såväl på lektioner som på raster och där alla alltifrån Förskole till sjätte årsklassare, leker med varandra på raster.
Summa summarum
Istället för att lägga ner Vitåskolan, bästa skolchef Karina Pettersson Hedman, ta istället tillfället i akt och gör några praktikdagar på skolan i Vitå och få en massa positiva skolintryck att ta med dig i förändringsarbetet. Intryck som jag är säker på kommer att leda till att du, för att tala i hästtermer, kan dra av det norska huvudlaget och se på din arbetssituation och omgivning med nya ögon och få en förståelse för att små skolor passar för små barn.
Not: Norskt huvudlag, eller stängt huvudlag, används främst inom travet och förhindrar hästen från att störas i sin aktion av andra hästar och människor/rörelser som kan finnas i dess normala synfält. När man på upploppet drar av detta så presterar hästen vanligtvis bättre, men en del går också i sken när de ser den osminkade verkligheten omkring sig.