För en del är årets alla dagar från nyår fram till första älgjaktsdagen endast en transportsträcka.

Man sitter på passet, den första stundens rogivande tystnad har förrunnit och allt är alltjämt tystnad. Så, i fjärran skäller en hund ihållande och man anar att en älg tagits upp. Just som man efter några timmar av overksamhet och kyla som kryper in på skinnet, börjat undra hur dum man egentligen är som överger värmen under täcket för ett råkallt älgpass.  Så närmar sig skällandet och adrenalinkicken som detta ger förändrar hela ens uppenbarelse. Man får tunnelseende i riktning mot skallet och på huvudet växer örona så man skulle kunna misstas för en älg på avstånd. Man känner efter att vapnet är säkrat och går omedvetet igenom rutinen för osäkring en gång till. Man känner hur hjärtat bultar i bröstkorgen och jobbar medvetet med att hålla andningen lugn och kontrollerad. En nästan ohörbar brytning av en kvist förebådar den store brunes färd genom skogen i riktning mot en. Bössan läggs på plats i skjutställning strax nedanför axeln, lyssnar, fixerar. Så anas plötsligt tjuren , först som en skugga genom buskaget. Sen står han plötsligt där lyssnande efter hunden. Kolven mot axeln, röda pricken i aimpointen strax bakom bogen, osäkring tyst tyst och så kramas skottet av.  Smällen följer och stöten mot axeln medan det osiktande ögat noterar att tjuren markerar träff. Sedan försvinner gestalten ur sikte. Rutinmässigt gör högerhanden repeterrörelse och en ny patron matas in i loppet utifall att.

-Nå morfar, hur gick det, frågar lille Ruben.

Ja förstår du nu är det så sent så vi får fortsätta berättelsen imorgon, godnatt gubben.

-Gonatt morfar.

Kaffekoppen står på bordet, en liten nybakad bulle ligger bredvid och sportspegeln redovisar de senaste sporthändelserna.

En svag liten stämma.

-Morfar jag kan inte sova! Jag måste få veta hur det gick, dog älgen?

Ett kort betänketid för morfar. Vilket är det rätta svaret dels med tanke på pojkens sömn, dels med tanke på hur det gick. sanningen eller en vit lögn, han är ju ändå bara 4 år.

-Nej lille gubben, den älgen springer nog än för just som jag sköt så snavade han till så skottet for över honom.

-Va bra morfar. -Vi har ju korv o potatis att äta , vi behöver inte äta älgar.

i tystnaden som sänkte sig efter pojkens frågor och den bekräftande snusningen från sovrummet tänkte morfar att tids nog får du lära dig mer om livets mysterier, just nu behöver du en god natts sömn.