Igår kunde jag höra på nyheterna att en buss lastad med ”flyktingar”, som denna gång hade Tornedalen som slutdestination, återigen råkade ut för att dess passagerare inte ville stiga ut ur bussen. ”Det är för mörkt och kallt och långt borta” var meddelandet från passagerarna till ansvariga för bussen. Spontant tänkte jag då att det kan väl inte röra sig om flyktingar utan måste vara en skolklass från någon av de bortskämda moderattäta samhällena, Täby och Djursholm.
Jag hörde inte hela inslaget så jag beslöt mig för att lyssna på följande nyhetssändningar för att få mer detaljer kring det hela.
Inte ett ord, såg inte en bild på TV-nyheterna, inte ens på de regionala TV-nyheterna, där varje skvaller brukar redovisas. Det var nästan så att jag började undra om jag hade hört fel eller misstolkat inslaget.
Plöjer genom morgonens NSD – hittar ingen information.
På Google hittade jag slutligen reportaget. Såhär skriver man 11 November 2015 på SVTs hemsida;
På eftermiddagen vägrade asylsökande att gå av bussen när de kom till anvisat boende i Junosuando.
Personerna fortsatte att sitta kvar i bussen som körde vidare mot centrala Pajala. De asylsökande är från Afghanistan och Kurdistan och det tycker att boendet ligger för avsides, är för kallt och att det finns för mycket snö.Helena Ek som är enhetschef för Migrationsverkets boende i Gällivare-Pajala säger att det inte finns några andra boendeplatser tillgängliga. Migrationsverket kommer att prata med personerna om deras möjlighet att själva resa vidare till annan ort via busstationen i Pajala.Enligt Helena Ek var de asylsökande informerade om vad som skulle möta dem i Junosuando. Hon säger att det handlar om helt nya fina lägenheter och att det är beklagligt att de vuxna i sällskapet inte tar sitt ansvar för barnen och accepterat boendet. ( elisabeth.lang@svt.se)
Intressant att personer från Afghanistan och Kurdistan kan tycka att Norrbotten ligger för avsides, är för kallt och att det finns för mycket snö!!
Det börjar kännas som Sovjet under Stalintiden, där nyheter som inte passade makten, dvs inte var politiskt korrekt, inte fick förekomma eller i den mån någon övernitisk nyhetsredaktör gjort ett inslag om något för maktens misshagligt så var både nyheten och den presenterande reportern försvunna till nästa dag.
Är det den typen av samhälle vi vill ha?
Frågar någon mig så är svaret ett dundrande NEJ !
Om maktens korridorer vill få en folklig förankring för sin politik så måste man redovisa verkligheten sådan den är, inte sådan man menar att den egentligen borde vara.
Det är inte trovärdigt när media, TV och press, regelmässigt väljer att skildra Jimmie Åkessons parti och partikamraters arbete med PK-glasögonen på. Det enda resultatet blir då att Sverigedemokraterna attraherar fler nya sympatisörer. Om en SD’are gör bort sig, och det gör de förvisso med en viss regelbundenhet, så går automatiskt stora trumman av ”self righteous” (självgoda) skribenter och reportrar igång. På tidningarnas och TV’s löpsedlar står att SD’aren NN gjorde si eller sade så. Man anser tydligen att varje sådant felsteg bekräftar teorin om att SD är onda och att personen med namn och bild direkt ska ”hängas” ut i media.
Om å andra sidan någon invandrarrelaterad historia dyker upp, asylsökande våldtar kvinnor, asylsökande begår andra grova brott som mord, en asylsökande misshandlar grovt sin kvinna och avslutar det hela med att slänga ut henne från 6:e våningen, så betecknas dessa dåd (med rätta) inte som om det är något ont eller fel på alla asylsökande. I nyhetsbevakningen står det möjligen, efter avkunnad dom, att personen ifråga döms till si eller så många års fängelse och utvisning ur riket. Först då anges att det handlar om en asylsökande, för den uppmärksamme läsaren. Ibland ser man också då till slut namnet på den dömde.
För mig, och tror jag en växande skara av svenska medborgare, blir dessa första (Regeringen), andra (Riksdagen) och tredje (Medierna) statsmakternas beteende alltmer oacceptabelt. Om man de facto menar att SD har fel, så är det min övertygelse att man måste ta debatten med och bemöta deras kritik med sakargument, gång på gång. När Bert Carlsson och Ian Wachtmeister med sitt parti Ny Demokrati med buller och bång la fram ett antal förslag på hur man borde reformera Sverige så bemöttes de med spott och spe. Folkpartiledaren vägrade på valkvällen att sitta i samma studio som Ny Demokratis Ian och Bert.
Några år senare hade det politiska etablissemanget i all tysthet genomfört det som Ny Demokrati krävde. Ska det återigen behöva ta flera år innan Regeringen och Riksdagen kan se att Kejsaren har inga kläder, ska historien verkligen behöva återupprepa sig gång efter annan, utan att man lär sig något!?
För, om ni tror att svenska folket är blinda, döva och tysta så har ni fel. Hittills har vi varit tysta, haft ett överseende med maktens män och kvinnor. Nu är situationen så allvarlig att det inte längre går att tiga still. Nu kan det inte finnas någon som inte inser situationens allvar.
Så min uppmaning till alla er vid köttgrytorna; -Gör något, fatta beslut som står i överensstämmelse med vad en stor del av det svenska folket vill och vad vi som nation förmår.