Vi förskräcktes alla över den kallsinniga brutalitet som dessa IS-mördare visade upp i Paris. Många av oss tänkte nog också att tack och lov att vi lever i ett lugnare land där sådant inte förekommer.

Men så igår kväll, efter det att statsmakt och SÄPO någon dag tidigare gått ut med att de söker efter en misstänkt terrorist, drog ett kallt il över våra hjärtan. Vid ett extrainsatt Rapport meddelade man att den misstänkte hade gripits på ett asylboende i Boliden.

Tänkte då att det kunde lika gärna ha varit på ett dito i Råneå. Syrien och de konflikter och medhörande mördande finns närmare oss än vi kan tro vid första påseendet.

Tänker på huvudpersonen Lisbeth Salander i  Milenniumtrilogin som återkommande pratar om ”konsekvensanalys”. Ett ord och resonemang som man kan tycka att fler människor, speciellt de i politiskt ansvariga ställningar, borde hemfalla till.

Statsminister Stefan Löfven stod på den presskonferens som han höll i Rosenbad igår och sa att vi har nog varit aningslösa här i Sverige. Då får man lust att göra ett megafonvrål; -JA, och gör då äntligen något åt den bristen.

Sedan fortsätter han med att säga att i lägen som nuvarande måste man lägga alla partipolitiska käbbel åt sidan och enat besluta om åtgärder och så nämner han att han har inbjudit alla borgerliga ledare samt vänsterpartiet till överläggningar.

Men, HALLÅ!. Såvitt jag vet så finns det ett till Riksdagsparti. Ett parti som Stefan och de andra partiledarna inte gillar mer än en död råtta som katten släpar in och slänger på golvet.

Personligen tycker jag att då i denna stund visar Stefan Löfven prov på en småskurenhet som en statsman inte ska uppvisa. Utan att vara Sverigedemokrat (SD) så menar jag att ska man lägga partipolitik åt sidan, så måste detta innebära att man bjuder in alla Riksdagspartier till överläggning. Speciellt befogat känns detta eftersom SD varit de som de senaste åren pekat på och varnat för att Sverige kan hamna i den situation vi nu hamnat i, genom att fortsätta tillämpa en urskillningslös asyl- och invandringspolitik.  Då bör de åtminstone nu få vara med och skapa lösningen på problematiken (eller ”Utmaningarna” som man numera kallar problem). Dessutom är det ju ett känt faktum från diverse enkät-/sympatiundersökningar att ca 20-25% av det svenska folket har en uppfattning i invandringsfrågor som ligger nära den politik som SD driver.

Det finns mycket i den svenska ”modellen” för invandring som man kan ha synpunkter på. Speciellt upprörande känner jag det att man tidigare inte ens  försökt fastställa identiteten på de som kommer, innan man släpper in vederbörande i landet. Man riskerar då att illasinnade terrorister och massmördare gömmer sig likt vargar i fårflocken och med svenska skattemedel kan ”äta upp sig” och ”vila upp sig” för att sedan återuppta sitt mördande här eller i andra länder.

Det känns bra att staten nu säger att man ska göra allt för att ta hand om, dvs skapa tak över huvudet för, och fastställa vem/vilka det är som kommer till Sverige. Jag hoppas samtidigt att den svenska staten sträcker sig lika långt i sina ansträngningar med att ge alla gamla tanter och farbröder;  Ida, Ellen, Agata, Nisse, Bertram och allt vad de nu kan heta,  samma förmåner och möjligheter. Vi vet redan vad de heter och var de bor alla dessa gamlingar som kämpar för att få en fattigpension att räcka till och  som under ett långt liv varit med och bidragit till att Sverige utvecklats från ett fattigsamhälle till en välfärdsstat. Måtte de nu på ålderns höst, åtminstone på samma nivå som de nyanlända ännu icke bidragande immigranterna och flyktingarna, få ta del av vår svenska välfärd under de sista år våra svenska hjältar vistas på denna jord.

I min förmodan/anmodan riktat till våra svenska politiker på alla nivåer ligger naturligtvis också en förväntan att de ska uppamma samma intresse och aktivitet för att se till att glesbygden får behålla skolor, vårdcentraler med flera gemensamma viktiga funktioner. Har vi råd att ta emot flera hundratusen asylsökande och sökare av ”det svenska paradiset”, så måste vi också ha råd med att  tillhandahålla vitala samhällsfunktioner till den befintliga befolkningen på ett ansvarsfullt och humant sätt. Detta måste gälla oavsett var vi bor i vårt avlånga land.