När blir man /Vilka tillhör ett urfolk?

Frågan kan synas självklar, åtminstone om man ser på saken ur ett nordamerikanskt perspektiv. Ingen ifrågasätter väl indianerna från olika stammar, som svar på denna fråga.

Ser man på situationen i vårt land så kompliceras frågan och därmed svaret/svaren av andra verkligheter än som rådde i nordamerika vid den vite mannens ankomst, oavsett om det skedde med Leif Ericsson på 1000-talet eller några spanska eller portugisiska äventyrare på 1400-talet.

I Sverige fanns för 1000 år sedan tre tingslag som utgjorde det som sedan blev Sverige långt senare. Det nordliga tingslaget, ibland benämnd Hälsinge tingslag, anses ha haft en domvärjo omfattande det nuvarande ”Norrland” samt österut över Finland ända bort till Archangelsk i nuvarande ryssland. Inom dessa domäner fanns många folkslag, jägare, fiskare och handelsmän, skridfinnar, kväner och ”lappar”. Landets fauna innehöll talrika hjordar av vildren, några tamrenar fanns inte, renarna tillhörde alla och ingen. Enligt dåvarande lag betalade man skatt som bofast efter det antal ”rökar”, dvs skorstenar(hus)  man hade,  de som inte var bofasta benämndes ”lappar”.

Vid unionsupplösningen 1905 till två diskreta länder Sverige och Norge, fick det i det lilla perspektivet till följd att en del lappar/samer kom inflyttande från Norge  till Sverige, som exempelvis familjen Sarri i Nikkaluokta.

Men då, sedan  5-10 år före detta, så fanns mina mor- och farföräldrar boende i den plats som senare kom att bli staden Kiruna. Mina föräldrar föddes i Kiruna,  mamma  år 1912 samt min pappa år 1914.

Mina förfäder kommer från Västerbotten och Hälsingland .

Är familjen Sarri och andra inflyttade samefamiljer urfolk i Sverige?

Är jag urfolk?

Ja, beroende på vem man frågar så får man olika svar.

Ett annat exempel är en god vän till min lillebror, som härstammar från de som kom för att starta Kengis bruk på 1600-talet, en tid när det fortfarande var vildrenens tid i Lappland, ingen ägde vare sig jordarna eller hjordarna. Är denne kompis också urfolk?

När blir man urfolk i Sverige? Vem fastställer urfolksetiketteringen av människor som bor sida vid sida i vårt fantastiska land?

Ibland hör man samer som försöker framhäva att fynden i Vuollerim som daterar sig ca 6000 år tillbaks skulle vara lämningar efter ”samer”. Men såvitt jag förstår det så anser den samlade arkeologiska expertisen att det rör sig om jägar/fiskarfolk som inte har något mer gemensamt med dagens samer än andra i dåvarande ”Sverige” levande jägare och fiskare.

De olika indianstammar som fanns/finns på den amerikanska kontinenten hade/har genetiska markörer och utseende som tydligt visar att de skiljer sig från de europeiska folkslagen. Förr kallade man dessa indianer (ett uttryck för befolkningen som uppfanns av Columbus, som trodde sig ha kommit bakvägen till Indien när han i själva verket strandat på en ö i Västindien) för den röde mannen till skillnad mot de europeiska vita män som koloniserade/invaderade kontinenten.

Här i Sverige kan man inte på utseendet särskilja samerna från andra svenskar, dvs om de inte tagit på sig högtidsdräkten – kolten. Jag betvivlar dessutom att det skulle finnas motsvarande genetiska samband mellan samer som skiljer dem från icke-samer. Den mycket kränkande skallmätningen som genomfördes av svenska ”vetenskapsmän” på 1900-talets första hälft lyckades såvitt jag minns rätt inte visa några skall-särdrag för samerna., vilket var dessa ”vetenskapsmäns” ambitioner.

Det som skiljer ut samerna  är i första hand språket, ett finskt-ugriskt språk, till skillnad från vår svenska som är ett germanskt språk. Samtidigt så är det samiska språket hårt tillbakaträngt, precis som vårt svenska, utifrån de mycket starka influenser som amerikansk-engelskan har på vår tillvaro.

Någon gång för 15-20 år sedan, ungefär samtidigt som man började benämna sig som Samer istället för den mer laddade benämningen  ”Lappar”, började några prata mer allmänt om ursprungsbefolkningar och deras rätt. När det efter ett antal år blev svårt, för att inte säga omöjligt och felaktigt, att benämna Samerna som ursprungsbefolkningen i Laponia, började dessa använda den mer utslätade benämningen ”urfolk” om sig själva.

Jag menar att det finns flera urfolk som lever och samlever på den yta som staten Sverige omfattar. Svenskarna får väl anses i överväldigande majoritet, även om den genetiska bakgrunden har många influenser. Men, språket, svenskan, är det gemensamma kittet (eller?). Sedan finns det flera minoriteter, varav samerna är en.

Kuriosa: Idag anges det att det bor ca 30.000 personer med samiskt ursprung i Stockholm, med andra ord sveriges största sameby. Kanske vi ska sätta upp skyltar med Stuoghkholmii i bredd med skyltar Stockholm, i likhet med de ortsnamnsskyltar på svenska och samiska, som finns runtom i norra Sverige!?

Skämt åsido, idag är det bara en liten rest av den samlade samebefolkningen, ca 1200-1500 personer, som faktiskt lever vad man skulle kunna kalla traditionellt samiskt liv, dvs bedriver renskötsel/renägande och bor i den del av Sverige som vanligen benämns ”Norrland” ovan den s.k. odlingsgränsen ca 5-10 mil från bottenvikskusten inåt landet räknat.

Nyligen  vann en sameby i Gällivare tingsrätt en seger över staten vad gäller rätt till jakt och fiske inom samebyns utsträckning. Självklart är det min syn att om denna dom skulle stå sig i högre instanser så handlar det om en gigantisk odemokratisk överföring av rättigheter från vårt gemensamma ägande av statlig mark och vatten till några klaner, som lever efter patriarkaliskt synsätt och i kraft av renägande har tillskansat sig alla viktiga rättigheter inom samesfären och där kvinnor knappast göre sig besvär. I praktiken utestänger tingsrättsdomen, vid ett lagakraft vinnande, även icke renägande samer från jakt och fiske om de inte faller  samebyn/renägarna på läppen.

Vad tycker Gudrun Schyman och andra i Feministiskt Initiativ om dessa utsikter?

Enligt mitt förmenande och mina förhoppningar så kommer Hovrätten att komma till slutsatsen att statliga mark och vattenrättigheter är allas vår gemensamma egendom och att Länsstyrelserna även fortsättningsvis ska sälja jakt och fiskekort på statens vatten.

Däremot ser och förstår jag inte varför det ska vara fritt fram för alla skjutkåta norska och kontinentala jägare att lösa kort på våra statliga marker. På något sätt måste det vara en allmän möjlighet att på lika villkor jaga och fiska för alla i Sverige boende oavsett etnisk bakgrund, allt annat är rasistiskt fiskande i grumliga vatten.

Jag anser det också rimligt att folk från andra länder får tillgång till statens jakt och fiskevatten här i Sverige, i den mån det bedöms till nytta för våra näringar.