Kommunal Vattvälling

Den kamp som några ansvarsfulla föräldrar tog för att rädda en byaskola ute i den kommunala periferfin blev något av en andra öppning av Pandoras ask (som enligt sägnen innehöll en mängd olika mestadels oönskade egenskaper som Pandora i sin nyfikenhet släppte fri över världen). Innan hon hann stänga asken hade allt utom hoppet farit ut och missmod fyllde världen. Så hon öppnade då asken igen och släppte ut hoppet till glädje för alla drabbade människor.

Den s.k. utredningen om Framtidens skola i Luleå, från Barn och Ungdomsförvaltningen i Luleå, får väl närmast betraktas som den första öppningen av asken, ut kom allehanda dåligheter som skulle drabba framförallt alla små innevånare i kommunen. Med den utredning som föräldrarna i samverkansgruppen genomförde (på sin egen obetalda fritid) kom nya fakta på pränt som kunde ge hoppet åter.

Beställningsverk är i min föreställningsvärld uppdrag som ges till författare, kompositörer och ”hitmen”. De två första för att glädja människor med upplevelser och den sista som gansters ger i uppdrag, för att avliva misshagliga individer. Här förefaller det som om vi ser den politiska varianten av beställningsverk, där mjukryggiga tjänstemän genomför ett dåligt underlagsarbete för att tillfredsställa en uppdragsgivare – politiker, som av ännu oklara skäl vill allvarligt försämra möjligheterna för skolfolk att möjliggöra skapandet av en bra skola åt våra barn.

Inom fackföreningsrörelsen, mer precist Kommunal, har vi nyligen sett samma beteende, nämligen att de som valts av medlemmarna börjar glömma på vems uppdrag de sitter på sin post och börjat berika sig och sina egna släktingar och tillfredsställa sina egna lustar och maktbehov.

Det kanske är ett sammanträffande men i Kommunals fall är de ansvariga sådana som sitter i det Socialdemokratiska partiets toppskikt och i Luleå Kommuns fall är det företrädare för samma parti, som ägt makten i kommunen under många år.

Jag hoppas verkligen att det hela inte är partiutmärkande, dvs vanligt i det Socialdemokratiska partiet, utan mest ett uttryck för att makt korrumperar även de mest från början frimodiga, till att med tiden bli egoister och positionsförsvarare. BUNs ordförande Carina Sammelis agenda vet jag inget om, men det förefaller som om hon vill visa sin förmåga att besluta och genomföra, kanske med sikte på en Kommunalrådspost i framtiden eller, vem vet, hon kanske rentav siktar mot EU-parlamentet eller en framtida S-märkt Regering. Hennes förmåga att likt gåsen låta alla synpunkter rinna av henne utan att påverkas, är kanske meriterande för en Ministerportfölj – vem vet?