I nästan exakt tretton år hade jag glädjen och förmånen att ha dig här hos mig du ”Summer Surprise” eller Sammet som du mer familjärt kallades. En klokare och samtidigt mer påhittig och för dina stallkamrater mer ”pain in the ass” häst har jag inte träffat. I dina papper står att du är en s.k. straight gated American Curly, dvs en släthårig skimmel av släktet American Curly. Alla dessa olika amerikanska hästar som Morgan, Paint, American Curly med flera härstammar från framförallt de förvildade pyreneiska hästar som Spanjorer och Portugiser medförde till den amerikanska kontinenten. Detta eftersom alla uramerikanska hästar hade dött ut mer än 5000 år dessförinnan. Conquistadorernas härjningståg och andra krig på den amerikanska kontinenten resulterade i ett antal vildhästar som smet när deras ägare blev dödade i strid..
Du var den i flocken som alltid kom fram och ville nyfiket delta om man kom in i hagen, dvs vid alla tillfällen utom de gånger när man hade en grimma i handen och du förstod att den skulle sättas på ditt huvud. Då vaknade det vilda i dig och många gånger efter att ha försökt få ”grim-helvetet” över din skalle, har du varit jävligt billig.
Mestadels var du en stor glädjekälla för oss alla. En gång bland alla minnen och händelser, som jag minns med ett leende, är den gången när vi var ute på en skogsritt du och jag Sammet och du bestämde dig för att inte gå ett steg till. Men tjurskallen på fyra ben fick ge sig för den på två, så efter att jag suttit still på dig i 40 minuter så började du gå igen. Yngsta dottern vars häst du var, även om jag står som ägare, har ridit dig på otaliga skogspromenader, i trav o galopp över stock och sten och även på stiglösa ritter i fjällen. Under hennes kunniga ledning förvandlades du från en yster och egensinnig tonåring till en ansvarstagande häst i flocken.
Du var en så kallad maxad D-ponny, dvs du var 148 cm i mankhöjd när du sträckte lite extra på dig, men din korta rygg och muskulösa gestalt innebar att du var mycket viktbärande. Så även en drasut som jag på 100 kg, har ridit dig många gånger, speciellt sedan dottern flyttade hemifrån.
Nödvändigheten för Veterinären att dra flera av dina maltänder ledde i slutänden till att du inte kunde finfördela den mat du åt och långsamt tynade du ihop, mer än femtio kg muskler försvann från din gestalt.
När så Veterinären idag ändade ditt liv med en överdos sömnmedel så var det för att alla försök att få dig ”på spåret igen” har misslyckats. Det hade varit oetiskt att låta dig kämpa vidare neråt. Sorgen är stor liksom saknaden av din gestalt.
Nu finns du inte mer här i hagen eller i stallet och tomheten är stor och klumpen i halsen bär spår för sägen. En liten vit lock från man och svans räddade jag för mina och dotterns minnen av dig.
Tack Sammet för alla glädjestunder du gett mig och familjen. Förhoppningsvis springer du nu i hästarnas dal tillsammans med Thunderbird, din farbror, som kom dit för några år sedan och som väntat på dig. Haffi, Blakkur och nordisarna får en lite annorlunda tillvaro utan dig.