Skatta sig lycklig?

Det gamla svenska uttrycket att man kan ”skatta sig lycklig” undrar jag om det idag har samma betydelse som förr, då det betydde ungefär att man skulle vara nöjd med tingens nuvarande ordning, för det kunde ha varit mycket sämre. Låt oss titta på de enskilda orden – särskilt ordet ”skatta” – i detta uttryck

Om vi tar oss alla i den stora svenska skattegemenskapen som lydigt betalar in den skatt som staten ska ha från oss, inte fan känner jag mig lycklig över det. Möjligen tillfreds, åtminstone de gånger jag läser att pengarna kommer de mottagare tillgodo som de är avsedda för nämligen vård, skola och omsorg – när det gäller den kommunala delen av skatteinbetalningen. Men, så läser man att den egna kommunen numera blivit så fattig att man inte längre kan driva skolor för barnen och ge de äldre en god och värdig vård. Då blir jag irriterad. Rent av förbannad blir jag när jag läser att Landstinget inrättat och finansierar en flyglinje från Uleåborg via Luleå till Tromsö i Norge. Så vitt jag minns mina geografilektioner rätt så är norra Norge del av staten Norge. Det som denna flyglinje, när den används av passagerare, huvudsakligen används för torde vara jobbresor för svenska Läkare och annan svensk sjukvårdspersonal, som jobbar i Norge. Jag menar att de kan väl ta sig dit på egen hand, utan Norrbottens Läns Landstings hjälp. Detta sker nämligen samtidigt som vi lider under läkarbristen och stafettläkarnas mycket kostsamma punktinsatser i länet. Med denna verklighet för handen, så bidrar NLL inte till en god sjukvård i länet Norrbotten utan snarare till att underlätta för länets läkare att ta sig till bättre betalda och arbetsmässigt mer tilltalande arbetsmiljöer i Norge, där man som bekant satsar på den boende befolkningen och inte överallt annarstädes. Besparingen på indragningen av akutkirurgin i Kiruna var i kronor lika stor som flyglinjen initialt kostade per år. Nu annonseras att NLL ska gå in med ytterligare 50 miljoner i denna flyglinje!

På liknande sätt är det i Luleå Kommun (läs Kommunalrådet Niklas Nordström) med sina USA-ambitioner där man inrättat ett kontor i Houston, Texas för att bedriva -ja vad man ska bedriva där är alltjämt något av en 10-tusenkronorsfråga. Verkar mest vara en ursäkt för att kommunalrådet ska få åka på kompismöten i USA.

Men, bostäder åt befolkningen satsar man väl på invänder den fåkunnige. Alls icke. Istället för att bygga ut det kommunala bostadsbeståndet så realiserar man ut stora delar av det befintliga av Lulebo (dvs oss alla) ägda lägenheterna. Vart de dryga 1,5 miljarderna från den första stora utförsäljningen ska gå är inget man pratar högt om. Verkar som det finns många ”gravade hundar” i denna fråga och att döma av VVS aktiviteten i stan så får man förmoda att en väsentlig del av pengarna från lägenhetsförsäljningarna går till detta. Men, jag skulle samtidigt inte bli förvånad om det visar sig att kommunen lånar till dessa infrastruktur investeringar och låter husintäkterna gå in i den ordinarie driftsbudgeten.

Det enda sättet att skatta sig lycklig numera verkar vara att göra som våra miljardärer nämligen placera sina pengar i utländska banker och med diverse finter och knep undvika att betala någon skatt överhuvudtaget. Synd nog tillhör man inte skaran av dessa miljardärer. Eller, kanske är det för att man försökt att i görligaste mån göra rätt för sig, som lett till att man inte är miljardär eller ens en ynka liten miljonär.

Nä, jag tror jag satsar på att ”skratta mig lycklig” istället.