Med beklagande läste jag att Ingrid Johansson i Råneå efter 40 års medlemskap i socialdemokratiska partiet lämnat in sin medlemsbok. Orsaker hon angav var den politik som partiet driver och speciellt i vår kommun. Jag har själv sedan ett antal år tillbaks noterat att partiet alltmer kommit att befolkas av partifolk som inte är med för att driva frågor de tror på och vill jobba för eller så sträcker sig drivarambitionerna inte längre än till det egna egots behov. Ett exempel på sådana är den pågående skolfrågan i kommunen där partiet ”beställde” en tjänstemannautredning som till punkt och pricka fullföljde politikertroikans intentioner, oövertänkta och illa underbyggda slutsatser.
Jag känner på samma sätt kring den nuvarande Socialdemokratiska politiken, där teknokraterna tagit plats i partitoppen och där storstadsperspektivet och dito lösningar på dagens problem verkar hugget i sten. Alla som framför sina tvivel eller avvikande synpunkter hamnar omedelbart ut i snålblåsten. Istället för dialog har partitoppsdirigerad monolog blivit förhållningssättet som gäller.
För mig som i alla tider känt en stark solidaritet med mina medmänniskor och även känt mig hemma i den socialdemokratiska rörelsens ideal, känns det tråkigt och illavarslande när trotjänare lämnar partiet, speciellt när de gör det för att de inte känner igen sig mer med partiets ideologi och sätt att fungera. När sedan Niklas Nordström, ett av Luleås Kommunalråd går ut i svaromål i dagens NSD och där inte vill ta åt sig något av Ingrids kritik utan istället självbelåtet slår sig för bröstet med sina satsningar på Austin, den ”snabbast växande staden i USA” som sägs vara den ”mest liberala staden i Texas” detta fäste för vapenfetischister och konservativa värden som säger nej till abort och är för dödsstraffets bibehållande och verkställande. Så sent som i juni 2016 sa USA’s Högsta Domstol nej till staten Texas stränga abortlagar. Är det den delen av Texas och Austins sätt att verka som Niklas Nordström påhejar eller väljer han bara ut de delar som han vill se?
Beslutet i Luleå Kommun (Socialdemokraterna med stöd av Moderaterna) om att inte genomföra den folkomröstning om ”Framtidens skola” som namninsamlingen kräver, visar återigen på maktfullkomligheten och misstroendet mot demokrati som blivit partiets sätt att verka.
Bästa politiker av större och mindre dignitet; Om ni inte börjar använda de båda öronen att lyssna med och en mindre käft att orera med så kommer folkmajoriteten ”svika er”vid nästa val och istället i alltmer ökande grad i protest rösta på partier som verkar för ideal som står långt ifrån de som både jag och förhoppningsvis ni hyllar.
Det är i mindre grad Sverigedemokraternas egna program som attraherar alltfler väljare. Min bestämda åsikt är att fenomenet Sverigedemokraternas hastiga tillväxt främst är en protest mot det demokratiunderskott som sedan flera år/val råder i Sverige och bland svenska politiker. Fortsätter föraktet mot vanligt folk hos de etablerade partierna så kommer, hemska tanke, vi få se ett Sverigedemokraterna som passerar 20% och kanske rentav blir det näst största eller största partiet i Sverige.
Osökt ställer man sig frågorna vad som kan kallas för ”klassisk Socialdemokratisk politik”. Är det att öka beskattningen av arbetande pensionärer, höja skatten på pensioner i förhållande till de som arbetar, köra sjukvården i kvav, försämra den svenska skolan, flörta med diktaturer som Saudi Arabien (samarbete med industrin som Niklas Norsdström uttrycker det), ignorera demokratiska aktioner (som skolomröstningsfrågan), utarma den svenska sjukvården på både tillgänglighet och kompetens (genom att stafettläkare och andra ”riskkapitalister” växer sig feta på den svenska skattefinansierade sjukvården). Ja listan över pågående och aktuella försyndelser skulle kunna göras mycket lång, medan listan över positiva åtgärder blir kort som en tummetott.
Skärpning! Det är dags att vakna nu och att ni av folket förtroendevalda tar ert ansvar och agerar för folkets, snarare än enbart för egen vinning.
Och en avslutande ros till Ingrid Johansson (f.d. S-politiker i Råneå) som visar att det faktiskt finns politiker som är beredda att stå för sin övertygelse och ta konsekvenserna av detta när man märker att den linje som partiet väljer inte är den som man säger sig stå för och som man själv anser vara den rätta.
Dagens Kaktus (såna finns det gott om i Texas) ger jag till Niklas Nordström – Väl bekomme!