Moralpaniken är total efter Trumps triumph

Sociala medier närmast kollapsade, som en dito sufflé, journalister närmast gråtfärdiga rapporterade om att folket hade valt Donald Trump som sin näste President före Hillary Clinton, när det stod klart att Donald Trump faktiskt hade valts till USAs nästa President. I enlighet med det amerikanska systemet för demokrati så väljs ett antal elektorer som i sin tur väljer vem som ska bli President.

Där hade alla levande före detta Presidenter liksom sittande och avgående President Barack Obama varnat för Donald Trump och lagt in allt krut på att stötta sin kandidat Hillary Clinton, där hade ett stort antal Republikaner (motståndarlaget!) av dignitet gjort samma sak. Snart sagt hela etablissemanget stöttade Hillary i hennes jakt på att bli den första kvinnliga Presidenten i USA.

Men, de glömde bort att det är den del av det amerikanska folket som har rösträtt och går till vallokalerna, som väljer President, inte journalister, lobbyister och etablissemanget. Det är folket som väljer, ett folk som i många fall kan betraktas som obildade, okunniga enfrågepersoner. Jovisst är det så, men det är en av nackdelarna med demokrati, ett styrelseskick som, trots allt anses som det bästa vi hittills som mänsklighet skapat, har många fördelar framför diktatur där en envåldshärskare bestämmer allt. Den uppenbara fördelen med demokrati är att efter fyra år vid makten så måste man som kandidat övertyga folket om sin egen förträfflighet, för att få fortsatt mandat liksom att man endast kan sitta max två perioder, enligt konstitutionen i USA.

Om man ser presidentvalet som en ishockeymatch mellan Demokraten HC och Republikanen DT, så får man konstatera att Donald Trump förefaller ha valt en anfallstaktik där hela kedjan attackerade och spelade lite fult, vilket fick motståndaren HC att bli i obalans och oförmögen att formera sig till en effektiv attack mot målet. Sista perioden av denna fula match var jämn, inget av lagen fick mål på det andra laget. Så, trots många målchanser och att linjemännen var på det mindre fult spelande HC lagets sida, så kunde DT laget i sista skälvande sekunderna av matchen jobba in ett avgörande mål och vinna matchen. Refererande journalister, HCs hela åskådarläktare (det var hennes hemmaplan) och större delen av alla TV-tittare var chockade -hur kunde detta hända.

Svaret var enkelt, DT-laget hade lyckats bättre med sin taktik än HC-lagets.

Det är väl så att om man bortser från det positiva med att Hillary Clinton är kvinna, med ambitionen att bli den första kvinnan som President, så är hon en sedan decennier etablerad del av maktapparaten med centrum i Washington DC. Dessutom kan väl hennes karriär inte sägas vara en räcka av demonstrerad duglighet, hon har trots allt innehaft en Ministerpost som Utrikesminister för USA och där visat sig ha liknande förhållningssätt som vår egen Mona Sahlin vad gäller ansvarstagande och förståelse för ministerpostens krav på tystlåtenhet, försiktighet och sätt att förhålla sig i allmänhet. Det är ju så att hennes karriär kantats av nertystade skandaler, egna liksom maken Bills. Nej, man ansvarar ju inte för vad ens make ställer till med, men man ansvarar för sitt eget sätt att reagera och förhålla sig till dessa. Personligen tycker jag att hon hade höjt sin trovärdighet hos mig om hon tagit ut skilsmässa från denne rutinmässigt otrogne man och på egen hand sökt kandidatur för Presidentposten.

Så mitt tips och förhoppning vad gäller Donald Trumps period(er) som President i USA är stt det blir ”business as usual” dvs han kommer att vara mest intresserad av att styra och utveckla sitt eget land, inte försöka leka världspolis som flera av sina föregångare, han säger att han vill satsa på infrastrukturbyggande. I så fall kommer vi att få se att vår exportindustri får fullt upp med att exportera järnmalmsprodukter och träprodukter till USA, för sånt krävs när man ska bygga infrastruktur och bostäder.

Dessutom tycker jag att, oavsett vad vi tidigare fått oss matade med, vi ska ge den nye Presidenten i USA chansen att visa vad han vill och går för. För, om man ska vara ärlig så har vi här hemma i Sverige inte en Regering och Statsminister som i alla lägen ”rosar marknaden”. Det vore positivt om Stefan Löfven skulle uttrycka att nu ska Sverige satsa på infrastruktur, bygga och förbättra vägar och järnvägar, skapa förutsättningar för att HELA SVERIGE SKA KUNNA LEVA, inte bara de stackars storstäderna som av och till förlamas av snökaos 🙂 . Om jag känner etablissemanget i Stockholm rätt, så kommer ”snökaoset” att resultera i krav att man ska bygga en kupol över hela stan, så att man slipper liknande snökaos i framtiden.

Då säger jag bara – LYCKA TILL!