Inom Vitåns dalgång finns ett halvdussin byar av någorlunda dignitet. Sedan ett 20-tal år finns en byagemensam förening. Föreningen Vitådalen, som ska arbeta med gemensamt intressanta frågor.
Det näst senaste gemensamhetsprojektet som drivits under ett antal år och som nu finns som en realitet är en vandringsled som går från Rörbäck nere vid havet upp till Avafors. Från Vitå by löper leden utefter Vitån med alla sina forsar och lugnvatten.
När jag tillträdde som ordförande upplevde jag att föreningen mer eller mindre trampade vatten, det saknades frågor som alla kunde engagera sig i och för. Enstaka småfrågor fanns.
Från mitt arbete inne i Luleå på LKAB hade jag noterat att man installerat så kallade hjärtstartare på alla verksamhetsorter. Jag läste lite om dessa och insåg att att här fanns en fråga som vi skulle kunna få ett gemensamt intresse eftersom vi ser framför oss en, i olika grad beroende på by, befolkning med en medelålder överstigande 50 år.
Vid det påföljande mötet lanserade jag idéen och responsen var omedelbar och entusiastisk. Vi gav en i gruppen i uppgift att ta reda på lite kring kostnader för sådana och vad man behöver veta om hur de fungerar osv.
Det påföljande året innebar att vi beslöt att införskaffa en sådan till varje by i Vitådalen och dessa skulle placeras ut så att de skulle bli tillgängliga för alla i respektive by. Kostnaden för inköp samt en grundkurs i Hjärt, Lungräddning (HLR) ingick i paketet. Efter inköpet dröjde det ca ett år innan alla hjärtstartare var på plats i respektive by. Finansieringen av köpet gjordes genom en startplåt från Föreningen Vitådalen och varje by fick sedan skjuta till ca 2000 kronor per by.
Den fortsatta användningen och underhållet får sedan respektive by stå för.
Idag har jag lämnat över ordförandeskapet till en ny kraft, Anna Säthergren från Högsön. Jag tror att hon blir en bra kraft i Föreningen Vitådalen.
Framför oss har vi nu en stor övergripande aktuella och gemensam fråga nämligen bredband till alla i byarna. Telia kommer under 2017 att börja montera ner det så kallade kopparnätet, dvs det vanliga telefonnätet och har inte påtagit sig att ersätta detta med ett digitalt bredbandsnät. Man har genom sina dotterbolag agerat för att få oss alla att teckna avtal för en utbyggnad.
Anna och en grupp arbetar målmedvetet med denna fråga och jag ser framför mig att under 2017 kommer man börja gräva och bredbandsansluta oss i Vitådalen. Hittills har en klar majoritet sagt sig vilja ha bredband och tecknat avtal. Ännu har dock inte spaden satts i jorden, man väntar på beslut om statliga bidrag från bolagens sida och ute i byarna sitter det enstaka personer som uttrycker ”jag använder då ingen dator, så jag behöver inte bredband” eller ”det är så dyrt med tjugo tusen kronor för anslutning”.
Till dessa skulle jag vilja ställa frågan hur de resonerade när de drog in elektricitet till sitt hem. Jodå, det är dyrt, men ack så nödvändigt. De behöver inse att tillgång till bredband idag motsvarar elektricitetsindragning eller allmän väg+ uppfartsväg till den egna bostaden, då när de byggdes. I framtiden kommer alla, eller snart sagt alla, tjänster att ske via internet och via bredbandsuppkopplingar, dvs det skulle kunna kallas en digital väg där alla kan färdas.
Slutligen till vem ska man sälja en stuga eller fastighet som saknar tillgång till bredband? Jag vet ingen i åldersspannet 3-60 år som skulle köpa ett hus och inte anse det självklart att internetuppkoppling av god snabbhet finns tillgänglig.
Så, oavsett vad man kan tycka om internet och bredband/digitaliseringen, så är det något som kommit för att stanna och öka i viktighet hela tiden.