I det vanliga arbetslivet anställs man, om man har turen därtill, på en s.k. tillvidareanställning. Ofta betydde det förr att man jobbade fram till pensioneringen i det företaget.

Idag har vi ännu kvar denna anställningsform, men idag betyder det att du har jobb tills dess du hittar ett bättre (betalt) jobb eller tills dess att företaget varslar för att man i företagsledning och styrelse funnit att man kan producera ”din tjänst” mycket billigare i ett av jordens alla låglöneländer.

Därutöver finns det tidsbestämda anställningar och sådana som har karaktären av prestationsbaserade som exempelvis VD’ar för företag som har sitt jobb så länge de presterar i nivå med styrelsens krav.

Men även där finns det undantag.

Det jag tänker på i detta sammanhang är sportens värld och närmare bestämt ishockeyn i Luleås värld.

Bakgrunden är den att laget under innevarande säsong underpresterat på ett uppseendeväckande sätt. Detta trots att man har en stormrik sponsor som älskar hockey och ishockeylaget i Luleå. Han har lagt in många miljoner och förväntar sig naturligtvis att laget ska vara med och kriga i toppen av ligan.

Så är icke fallet. Raden av förlorade matcher, förluster i förlängning och sudden death börjar bli plågsam även för en perifer hockeyfan som undertecknad.

Det vanliga (”normala”) i sådana fall är att man sparkar tränaren på motsvarande sätt som gäller för VD i företag som underpresterar, men icke så i Luleå. För där har man/vi en tränare som heter Stefan ”Skuggan” Nilsson, en förutvarande stor spelare inom föreningen. Sportchef och ansvarig för spelarköp har till helt nyligen varit den förutvarande meriterade tränaren Lars ”Osten” Bergström. Den senare har man inom föreningen gett andra arbetsuppgifter och den förre står nu i begrepp att ta över Ostens förutvarande jobb. Till ”ny” tränare har man utsett klubbens hittillsvarande 2:e tränare.

För mig med ringa insikt i föreningen så förefaller det som om man oavsett prestation behåller sitt jobb/position inom klubben och inget nytt ”blod”, inga nya kvastar tillförs föreningen. Så ”sopningen” kan befaras bli precis som tidigare ”same procedure as every year James” som uttalas i den klassiska ladyn och betjänten sketchen.

Varför inte använda några av klubbens miljoner för att anskaffa en tränare utifrån, gärna utanför ankdammen Sverige. Vi har alldeles för många tränare som roterar mellan klubbarna idag och tillförseln av nya idéer och spelupplägg för att utveckla hockeyn är minimala.

När jag var i mina pojkår hade ishockeyföreningarna i Kiruna (IFK och AIF) varsin kanadensisk tränare och den ena hette Mike Masur (om jag minns rätt). Hans mantra var ”two hands on the club and the puck on the ice”. Själva det faktum att man anställde tränare från det legendariska hockeylandet Canada och som dessutom tränade såväl A-laget som åtminstone en del av pojklagen, var mäktigt för en yngling som undertecknad. Det tillförde dessutom respekt hos motståndarna när Kiruna-lagen for ner till kusten (som vi sa) för att ”spöa skiten” ur Bodens och Luleås hockeylag. Kirunaspelare var hårdvaluta såväl nationellt som internationellt.

Idag kämpar man i Kirunahockeyn inte längre i hockeyns finrum utan harvar i spelet mellan gärdsgårdsserierna och strax under SHL (svenska hockey ligan). Orsaken till detta skulle kunna fylla många filosofiska artiklar, men det får bli en annan historia.

För att sammanfatta så är min åsikt att;

Man, till skillnad från det vanliga arbetslivet med trygghetslagar, inte bör skapa och tillämpa detta förhållningssätt inom elitidrottsrörelsen, där man först, i likhet med VD’ar i produktionsbolag, argumenterar för det självklara i att man måste ha (höga) löner utifrån aspekten att man saknar anställningstrygghet. Sedan, när man misslyckas så förefaller det som om man, inom åtminstone Luleå Hockey, i praktiken tillämpar just sådan anställningstrygghet för de funktionärer som inte kan prestera/leverera, de omplaceras på andra posiotioner inom hockeyföretaget, men bibehåller sitt inflytande på föreningens och lagets prestationer. Får de också bibehålla den riskbaserade lönen efter omplacering så är detta i längden till men för hockeyn/idrotten.