Ska Sverige gå med i NATO?

När man läser om att ”Sverige måste gå med i NATO, för Finland kommer att göra det” blir jag betänksam på vari detta ”måste” består.

Rent strategiskt så gäller att om Finland går med i NATO;

1) så kommer Sverige att, i likhet med Schweiz, ligga inbäddad i ett sammanhängande NATO-bälte, med i vårt fall Finland och de baltiska staterna till öster, Norge till väster och norr, Danmark, Tyskland och Polen till söder och sydväst. Enda undantaget i detta omvärldsbälte är den ryska enklaven Kaliningrad mellan Polen och Litauen. Det innebär att Östersjön kommer att få se en stor mängd NATO-skepp dagligen och stundligen.
2) NATO kan aldrig tillåta att ryska styrkor landsätts i Sverige under några omständigheter eftersom det skulle hota hela NATOs säkerhet.
3) Sverige kommer att inom en förutsebar tid (2-5 år) ha återskapat en militär defensiv förmåga, som innebär att det skulle vara alltför kostsamt för ryssarna  att ge sig på oss
4) vi har redan ett värdlandsavtal med NATO om att de må stationera militär kraft på svensk mark i händelse av (rysk) aggression.

Så mina tankar utmynnar i att vi, istället för att i nuvarande desperation gå med i NATO och därmed frånhända oss beslutsmöjligheter för när, var och hur vi vill agera, att vi på Gotland kan upplåta/hyra ut landområde eller tillskapa en gemensam bas för Sverige och NATO. Detta eftersom den som behärskar Gotland har också koll på hela Östersjön inkl Kaliningrad och Petersburgområdet.

Men var är den svenska debatten för och emot NATO-anslutning?? Shakespeare skrev som slutord i sitt drama ”Hamlet” orden ”the rest is silence”, det skulle kunna vara en syntes av dagsläget i Sverige, där det numera är så att allt som sker, händer bakom slutna dörrar i denna vår demokrati.