Om vårtrötthet – och galenskaper

De gångna dagarnas snöglopp och vindar har inte precis spätt på vårkänslorna  – snarare tvärtom. Man skulle helst vilja krypa in i ett eget idé och hybernera (som är termen för björnens dvala i idet), samtidigt nås man  av underrättelser om att några yrvakna björnar setts (eller åtminstone spåret av dessa). Med tanke på att de förmodligen är utsvultna så hoppas jag slippa komma i närkontakt med dem nu. I min kalender har jag antecknat att den 18 april brukar gässen börja anlända i stort antal till ängarna på Jämtön och nedanför fotbollsplanen i Vitå. Stackars fåglar om de kommer inflygande idag, med nära en halvmeter gammal och en halv decimeter ny snö.

På andra sidan kölen rapporteras om den galning som kallblodigt avrättade mer än 60 personer och nu sitter och orerar om det i rätten. Som vanlig medborgare har jag egentligen bara en kort synpunkt på detta; -Sy in honom på faktisk livstid och släng bort nyckeln. En sån galning (eller om han nu var tillräknelig – psykiatrikerna tvistar) ska inte få gå fritt ute bland folk igen.

Det slog mig att efter att en liknande sak hände i USA i närtid, på en skola, så började man inte debattera om det ska bli svårare för menige man att få tillgång till skjutvapen, vilket vore en naturlig reaktion. Istället gick diskussionen ut på hur man skulle öka skyddet på skolorna. naturligtvis är det svårt att skydda sig mot galningar av typen Breivik, men de flesta skolskjutningar och liknande dåd sker med folk som har mycket lättillgängliga vapen i hemmet eller att anskaffas.

Det är nämligen så att USA har en lång tradition av konfliktlösande som går ut på att man tar fram vapnet och skjuter ner motståndaren. Titta bara på alla s.k. actionfilmer, där man går in i en misstänkts lägenhet med vapnen osäkrade. Detta avspeglas också av fängelserna, där ca 1% av befolkningen sitter inlåsta, dvs ca 3 miljoner personer. Inte alla sitter inne för mord, men det nog ingen överdrift att påstå att de allra flesta är våld- eller drogrelaterade, eller både och.

I Sverige knackar polisen hövligt på och inväntar att personen ifråga ska öppna dörren så att man får möjlighet att tala om varför man söker denne. Nåja, det kanske är lite överdrivet, men vi lever alltjämt förhållandevis lugnt här i Sverige occh Norden.

Kanada som också har en liberal vapenlagstiftning har inte på långt när lika många skjutningar och mord som USA, räknat per innevånare, trots att antalet vapen per innevånare inte skiljer sig speciellt mycket åt mellan länderna. Det som de flesta menar är orsaken till den mycket bättre statistiken för Kanada är sättet man löser konflikter på.