I de senaste inläggen jag publicerat här på min blogg angående den s.k. Gemensamhetsjakten, utförd av Vitå Jaktsällskap, har jag på mina sakligt ställda frågor fått ett antal ”svar” och ett ännu större antal uteblivna svar.
Den intresserade kan läsa mina blogginlägg och på ”sällskapets” hemsida läsa vad man svarat på och inte svarat på, men dagens tema är varifrån man hämtar sitt bildspråk.
Jag har av sällskapet kallats för ”ylande språkrör”, en som ”kommenderar fram svar á la Nordkorea”och beskrivits som en ”jaktoligark”.
Det första försöker utmåla mina sakligt och ibland spetsigt ställda frågor och formuleringar som ett ylande och ”språkrör” att jag på något mandat skulle företräda någon organisation. Vad gäller mitt eventuella ylande överlåter jag till andra (än sällskapet) att bedöma, människor med större förmåga till urskiljning och nyanserat framförande. Vad gäller termen språkrör, så företräder jag bara mig själv.
De två senare uttrycken hämtar sitt ursprung från två mer eller mindre totalitära regimer och jag finner det intressant att sällskapets styrelse gör dessa associationer. Man kanske känner sig associerad med dessa?
För mig betyder ”öppenhet” i en fråga att man anser att man inte har något att dölja utan kan stå för sina åsikt och handlingar. Det var mot denna bakgrund jag i en kommentar på deras hemsida ställde mina frågor; vilka markägare från Vitå deltog i denna jakt, vilka arrendatorer, liksom vilka andra bybor och utsocknes deltog. Mina frågor involverade också hur många djur ”ett antal” innebar samt vilka kön och familjemedlemmar de var (föräldrar, årsungar, fjolårsungar). Ingen av dessa frågor fick något annat svar än att det liknande kommando á la Nordkorea.
Min följdfråga nu blir då; -Hur hanterade ni det jaktkort ni löste under VVOts dagar, där man faktiskt avkrävdes att ange antal fällda djur? Var det också betraktat som ett kommando á la Nordkorea? Är Länsstyrelserna i Sverige månne underavdelningar till Nordkorea eftersom de avkräver information om antalet fällda djur och kön på dessa?
Efter att ha reflekterat kring hur ”gemensamhetsjakten” gick till inställer sig ytterligare en allvarligt betingad fråga. Hur åstadkommer man en säker jakt för deltagare och omkringboende när man dels är såpass många (ett femtontal jägare enligt egna uppgifter) på en i sammanhanget tämligen begränsad yta och dessutom skjuter med klass 1 och 2 vapen i omedelbar närhet av permanentbebyggelse? Detta område var under VVOts tid (och tror jag) även dessförinnan avlyst som ”Reservat” utifrån en riskbedömning man gjorde för risken att rikoschetter eler förlupna kulor skulle kunna skada/döda folk och fä som färdas utefter vägarna och befinner sig på markerna i den nära omgivningen.
Istället för att med alla medel försvara en i grunden felaktig handling skulle ni väl ( för en gångs skull) kunna göra som Peter Dalle i Lorry konstatera att ”tänkte inte på de sakerna”. Jag tror att det skulle lända er en större respekt om ni gjorde så än att hantera frågan som ni nu gör.
Man kan ju tycka att en människa som här på sin egen sida framhåller hur viktigt det för honom är med att sanningen och alla sidor av myntet framkommer skulle vara så pass öppen och ÄRLIG att han även berättar om det faktum att ett av jaktlagen sökt älgtilldelning på mark som inte varit ”deras” och på all bya mark. Vad kallas det? Vad är det? Hur försvarar man en sådan handling? DET vore intressant att få svar på men som med det mesta i denna otäcka soppa så hälls valda delar raskt ut i slasken för att inte bringa ”obehag” eller faktiskt visa på VEM och VILKA som är de största ”skitmats kockarna”
Bästa ”ärligheten”
När man är så framfusig som du i sin framtoning finns det anledning att ta reda på fakta. Det är inte så att Vitå Jaktvårdsförening sökt på markägare som skrivit på för ”sällskapet” eller inte skrivit på för föreningen. Det är inte heller så att Vitå Jaktvårdsförening sökt ”på all byamark”.
Om du bemödat dig om att lägga ner lite energi at ta reda på fakta istället för att lyssna på sagoberättarna, så hade du kunnat kontakta Länsstyrelsen och begärt att få ta del av den offentliga information om vilken mark som Vitå Jaktvårdsförening sökt på. Men, då hade du ju inte haft någon anledning att skriva dessa felaktiga påståenden.
Jag har kollat med Länsstyrelsen – gör det du också. Sedan kan du ju skriva ett nytt inlägg där du konstaterar att DU HADE FEL och VAR UTE I OGJORT VÄDER. Så var det med den otäcka soppan -bouillabaissen som fransmännen kallar sådan.