Reflektioner kring en jaktklubb under bildande? – Vitå Jaktsällskap

Vid ett ganska välbesökt möte skapade man efter mall från tidigare bildade föreningen ”Vitå Jaktvårdsförening”, det nya ”Vitå Jaktsällskap”. Stadgar och övrigt ”lull lull” var i stort i överensstämmelse med såväl det avsomnande Viltvårdsområdets som ”Vitå Jaktvårdsförening”.

Vi var några från Vitå Jaktvårdsförening som beslutat oss för att närvara på mötet för att lyssna, mana till sans och förnuft samt bemöta eventuella osakligheter.

På några punkter, i mitt tycke avgörande, skiljer sig ”sällskapets” från ”jaktvårdsföreningens”. Där Jaktvårdsföreningen är klar och redig över syfte, areal och målsättning, kunde/ville Jaktsällskapet inte avge ett svar på mina frågor.

1. Vilken areal disponerar man inom jaktsällskapet och hur ligger de fördelade inom det forna VVOts gränser?

2. Vilka markägare utgör stiftare?

3. Vad är motivet för att bilda en separat klubb istf att ingå i Jaktvårdsföreningen?

Man hänvisade lite svävande till att man på jaktstämman i augusti ska redogöra för detta. Slutsatsen för min del blir att man vill ha med mig/oss alla på ett tåg man inte vet destinationen för eller när det ska avgå – föga trovärdigt, jag tackar nej.

Den ”diskussion” som avslutade mötet lade ganska tydligt i dagen att gammalt groll mellan ett fåtal personer fanns och de som var på mötet var inte villiga att gräva ner stridsyxan med mindre än att VVOt skulle återupprättas. För mig känns det lika relevant som om man skulle stå på en nerlagd  järnvägsstation med avlägsnad räls och kräva att SJ ska börja köra persontåg  igen och hämta upp en. Inom militären använder man ett uttryck som man skulle vilja att jaktsällskapets potentiella medlemmar ska anamma – ”Gilla Läget”. Med det menas att man accepterar faktum som råder och går vidare/försöker göra det bästa utifrån det nya läget.

Det framfördes också en synpunkt från en person  att han ansåg sig orättmätigt ha blivit kallad ”huligan” i min blogg. Jag har läst igenom inlägget en gång till och noterar att av all saklig kritik och fakta jag framför i denna så har han fastnat på mina något raljerande, och inom anföringstecken, skrivna orden ”huliganer” och ”hang arounds”. Till det vill jag bara säga att om man läser minnesanteckningarna (från mötet 29/12) som nedtecknades i samband med att ”sällskapet” beslöt bilda klubb, och där bl.a denne person var en av de tongivande,  så uttalar sig åtminstone en på detta möte om att man kan gå med i ”klubben (Vitå Jaktvårdsförening, min anm.) och ”sabotera så att det blir taskigt”. För mig är ett sådant uttalande en uppmaning till huliganism, mot vilket av anteckningarna framgår att ingen på mötet utom Holger och Henning reste invändningar. Nog om detta.

Jag hoppas bara att man trots allt ska besinna sig i jaktklubben och lägga ner innan den bildats. Halmstrået om att VVOt ska återuppstå är inget annat än ett självbedrägeri.

Gå gärna och lyssna och delta i den information/hearing som ska ske imorgon torsdag 19 januari på Vitå Folkets Hus under ledning av byaålderman Arne Andersson, med början kl. 19.