Igår genomfördes årets byastämma i Vitå Folkets Hus under ledning av avgående ordförande Bernt Nordlund. Till ny byaålderman valdes Uno Johansson. Mötesordförande Bernt N genomgick räkenskaperna varpå Revisorerna, via Tage J, uppläste revisorsberättelsen, konstaterade att god ordning förelåg i kassa och räkenskaper, och föreslog att stämman skulle bevilja kassören full ansvarsfrihet. Så skedde också.

Det mesta som sedan genomgicks på årets dagordning kändes som en repris på fjolårets avsedda eller genomförda aktiviteter. Det var först när vi nådde frågan om hur man ska hantera byns mark och vatten, vilket för de flesta betyder möjligheten att jaga sjöfågel i augusti och september, som det brände till.

Tre skriftliga förslag/yrkanden fanns, där byns två jaktföreningar kom med varsitt och en privatperson bidrog med ytterligare ett. Gamla argument occh inlägg blev som nya och ett tag kändes hela diskussionen något nattstånden. Efterhand började några framföra att det är ”bra och viktigt att ungdomarna får chansen att jaga” en tanke som det fanns consensus kring. Privatpersonen drog tillbaks sitt förslag under diskussionens gång och det hela utmynnade i att stämman beslöt tillsätta en grupp på tre från vardera jaktförening, som under sammankallande Olle A skulle utforma och lägga fram ett gemensamt förslag för en extra byastämma, innan jakten börjar.

Mina egna funderingar därvidlag är att det är viktigt att respektive förening inte väljer att representera sig av ”kända bråkstakar och tjurskallar”, för då lär det inte bli något gemensamt förslag att förelägga byastämman. Min förhoppning, för alla ungdomars skull, är att man hittar en lösning, som alla kan leva med, och som inte utmynnar i att det blir nya eruptioner på framförallt sällskapets hemsida. Alltså att alla parter vinnlägger sig om att vara återhållsam i att söka skiljelinjer och problem och istället försöker finna framgångslösningar. I ´slutänden blir detta då en ”win-win” situation.

Kryssmarkeringar som jag ser måste passeras är;

1. Vem ska administera försäljningen av sjöfågelkorten på byns vatten (ena eller andra föreningen, eller båda, eller tredje part)?
2. Hur ska man hantera intäkterna från kortförsäljningen (betala arrende till byn eller låta intäkterna gå oavkortat till byakassan)?
3. Vad ska jaktkorten kosta?
4. Vem ska få lösa jaktkort (ngn form av enighet finns om att markägare, arrendatorer och boende i byn ska få göra detta)?
5. På vilka grunder kan man nekas köpa kort fastän man uppfyller villkor i pkt 4 (olämpligt uppträdande, förtal av bybor i tal o skrift etc, vem beslutar i så fall om detta)?
6. Hur länge ska ett sjöfågeljakt avtal gälla?
7. Hur hanterar man byns mark (ska man dela på denna på något sätt mellan föreningarna eller ska föreningen med största markinnehavet få all mark)?
8. För vilken tid gäller jaktkortet (ska man begränsa denna under exempelvis älgjakten)?
9. Kan man ställa krav på/få garantier om att påhopp och offentliga avrättningar på sätt som skett under mer än 1½ år ska stävjas av respektive förening, dvs tillse att sådana utfall inte fortsättningsvis läggs ut på respektive förenings hemsida)?
10. Garantier att respektive förenings representanter har mandat att förhandla fram en lösning utan att denna sedan sågas av någon part.

Ja listan kan säkert göras längre men jag hoppas att man når i mål. Jag tror personligen att punkten 9 är något av en knäckpunkt. Jag vet att de som blivit uthängda på VJS hemsida upplever sig offentligen förtalade och med anledning av detta känner att de ska ”fan inte bidra till att sällskapare ska få jaga sjöfågel på byns mark” -en mycket mänsklig reaktion anser jag.

 

För att absolut klarhet ska råda kring mitt engagemang och agerande, vill jag framföra följande:

Den eller de (sällskapare och sympatisörer till dem) som eventuellt känner sig påhoppade eller uthängda med anledning av mina svaromål på min egen blogg, som svar på utbrott på sällskapets sida, ska veta att jag själv står för dessa synpunkter och inlägg. De utgör inte något som sanktionerats av någon förening. Ej heller är jag, eller agerar som, någon jaktförenings språkrör.

Däremot i Vitå Folkets Hus förening samt Föreningen Vitådalen ansvarar jag i kraft av ordförande  för vad som informeras om vad gäller föreningarnas verksamhet. Det vore mig fullständigt fjärran att själv bedriva, eller låta någon eller några använda en Vitå-Folkets-Hus eller Föreningen Vitådalens hemsida för, aktioner mot enskilda eller en grupp av människor i byn. Jag känner mig vidare fullständigt övertygad om att ingen har pekats ut eller hängts inom ramen för dessa mina föreningsengagemang – vilket är en artskillnad från VJS hantering av sådana jaktrelaterade frågor. Privatpersoner/Medlemmar, vanligtvis utan någon kommentar eller avståndstagande från ansvarig utgivare eller styrelse, har på det mest vidlyftiga sätt fått ondgöra sig och påstå att enskilda personer begått oegentligheter, utan att skuggan av bevis föreläggs. Tvärtom så har styrelsen och ansvarige utgivaren för VJS hemsida försvarat påhoppen i såväl tal som skrift. Så länge detta fortsätter tror jag mig veta att byns markägare på byastämman inte kommer att under consensus öppna byns marker för sjöfågeljakt. Förlorare? -Alla och i synnerhet byns unga som är de som längtar mest efter att få idka denna form av fritidsintresse.