Igår köpte jag ost som lagrats i minst 12 månader, en Prästost från Norrmejerier, för 39,90 kr/kg. Osten håller en fetthalt om 34% fett. Om man använder lite matematik och räknar på det så innebär det att det gått åt ca 10-11 kg mjölk för att göra ett kg ost. Jag vet inte vad bonden får per kg mjölk, enligt uppgift från en mjölkbondes uttalande på radion får de mindre än 1 kr/kg. Med transport, processning , avskrivning av maskinparken och andra investeringskostnader liksom lagring, så kan inte osten kosta mindre än ca 45 kr/kg i produktionskostnad för Mejeriet (där bönderna är delägare).

På grund av den ekonomiska konflikt som EU har med Ryssland så är exporten dit strypt, så för alla mejeriproducenter återstår endast den Europeiska marknaden som tillgänglig.

Som konsument kanske man jublar över att få högkvalitetsprodukter till rena fyndpriset, men det är egentligen bara som att pissa i brallan, det värmer för stunden men kommer surt efter.

Norrmejerier sysselsätter i princip alla återstående bönder i Norrbotten och Västerbotten. Därtill en del mejeripersonal och transportfirmor. Vatten luft och klimat här i norra Sverige är suveräna vilket innebär att bönderna i princip kan låta bli att spruta och konstgödsla sina betsvallar. Ser man det krasst så borde man i likhet med Kalix löjrom ge ett EU varumärkesskydd av våra mejeriprodukter, så kanske konsumenterna i framförallt de stora städerna söderöver förstår vilka kvalitetsprodukter som kommer från våra nordliga landskap.

Så min uppmaning är; Köp Norrgott (är samma sak som Bregott men Arla äger namnet Bregott),  köp mjölk, gräddfil, ost från Norrmejerier.

Eftersom jag har sysslat en hel del med varumärken och marknadsföring av sådana har jag egentligen invändningar mot Norrmejeriers återkommande namnändringar på alla sina produkter utom Västerbottensost.  Själva grejen med olika avledningar av NORR, känns som påhittat på en relambyrå i den flashiga miljön, som har väldigt lite gemensamt med oss vanliga konsumenter, men ”what The heck” låt oss strunta i de töntiga namnen utan inrikta oss på att köpa och konsumera Norrmejeriers fantastiskt goda och kvalitetsmässigt produkter.

….istället för att förbanna mörkret. Dessutom har den klara natthimlen fantastiskt vackra ögonblick. Se bara den kvällshimmel som jag lyckades fånga förra vintern.

Som sagt var – Tänd ett ljus både för våra döda och för dig själv, njut av natten och kylan.

Öppet brev till Yvonne Stålnacke

I ditt inlägg i NSD idag och tidigare i Kuriren försöker du rättfärdiga ett kommande beslut om nerläggning av flera skolor i Luleå kommun med andemeningen ”man måste våga välja”. Sedan tar du tillkomsten av SUNDERBY SJUKHUS som ett exempel på kloka beslut.

Någonstans där förlorar jag mig i ditt skrivande. För alla, utom möjligen några ledare i den Norrbottniska Socialdemokratiska toppen framstår byggandet av det nya Länssjukhuset i Sunderbyn på ett gungfly av svartmocka inte som något annat än kvalificerat vansinne och slöseri med vår gemensamma skattemedel. Om sjukhuset byggts i anslutning till vårt Universitet i Luleå skulle vi, utöver en högklassig vård, idag kunnat ha haft en medicinsk teknisk läkarutbildning av mycket hög klass. Dåvarande Luleå Tekniska Högskola låg i framkanten i världen när det gäller styr och reglerteknik och IT. Tanken bland många utanför den innersta cirkeln i Norrbottens Socialdemokrater var just att placera det nya Länssjukhuset på Porsön vid Tekniska Högskolan på samma sätt som skett i Umeå och där Universitet/Sjukhus kommit att bli en tillväxtmotor som lett till att Umeå idag har mer än 100.000 invånare, medan Luleå kämpar för att bli 75.000 invånare.

Enda orsaken till att sjukhuset till slut hamnade i Sunderbyn var beroende av två saker; hotet att Socialdemokratiska partiet i Norrbotten skulle sprängas och att Anders Sundström råkade ha en länskarta liggande på sitt tjänsterum. Med en gammeldags passare ritade han två cirklar, den första med ena skänkeln i Luleå och en radie på 20 km och den andra med den ena skänkeln i Boden och samma radie. Och si! I skärningspunkten för de båda cirklarna läste han och de samlade Socialdemokraterna att där stod ”Sunderbyn” på kartan.

Frankt deklarerade Anders att nu får det vara slutbråkat, sjukhuset ska ligga i Sunderbyn och därmed basta. Ingen partisprängning och inga visioner, bara en enkel liten passare och tillgången till en karta löste den Gordiska knuten.

Idag ”rasar striden” kring skolfrågan där nerläggning av ett antal skolor finns på dagordningen. Härskarorna leds av en legosoldat som i sin verktygslåda har bara ett verktyg, som heter nerläggning och koncentration. Detta verktyg har hon redan nyttjat med framgång, för sig själv, i Boden där man nu efter hennes avfärd till Luleå håller på att försöka återställa nuvarande kaos till en fungerande skola igen.

Ledord för skolbyråkrater idag är att verksamheten ska vara baserad på vetenskaplig grund. Då frågar jag mig var den finns i det aviserade skolnerläggningsbeslutet? I visionen som handlar om Luleå 2050 skrivs vackra ord som att Luleå kommun ska ha en livskraftig trivsam stad och en levande landsbygd. Hur får du Yvonne och du Carina Sammeli ihop den ekvationen?

Själv är jag bara en snart pensionsfärdig akademiker och entreprenör vars matematikstudier ligger 45 år bort. Men ett minnesfragment tycker jag mig kunna återkalla i minnet nämligen att något så relativt enkelt som en andragradsekvation har två lösningar, högre gradsekvationer har betydligt fler lösningar.

I skolfrågan pratar vi om en mycket mer komplicerad situation med bl.a. barn, lärare, lokaler, boendeort, arbetsort, åldersfördelning, barnens inlärningssituation, lärarnas arbetsmiljö, föräldrarnas pendlingssituation, ekonomi för skolan, ekonomi för kommunen, rekryteringssituation för lärare mm mm. Och, på den komplicerade situationen har Yvonne Stålnacke och Carina Sammeli bara EN lösning, nämligen nerläggning/koncentration.

Ni måtte ha sovit stor del av er skoltid och inte ens historielektionerna med Martin Luther Kings berömda tal om ”I have a dream” eller Per Albin Hanssons om ett svenskt folkhem lyckades fånga er uppmärksamhet.

Synd, för idag sitter ni på ett mandat från det folk som för ett år sedan valde er för att ni ska sköta om vår gemensamma kommun med omsorg om individerna som bor och betalar in kommunalskatt till det gemensamma. Låt inte ett tidigare idiotiskt beslut för några år sedan om att avskeda lärare i massor, med samma grundmotivering som nuvarande ”politik är att välja” vara vägledande för ett nytt lika idiotiskt. Våga tänka utanför lådan med passare och fyrkantiga lösningar, våga ta ett beslut där ni tittar oss kommunmedborgare i ögonen och säger att skolbarnens miljö är viktig, det är de som ska betala vår ålderdoms kommunala omsorgsbehov.

Våga säga att det finns ingen enkel lösning på dagens komplexa situation så därför använder vi många och olika lösningar, som anpassas efter respektive verklighet, för att skapa bra skolförhållande för vår framtid – barnen. Barn måste få kosta och ibland betyder det att det kostar lite mer att bibehålla en levande landsbygd, men vinsten ligger i att vi är med och skapar ungar, framtida kommunala medborgare och föräldrar som kommer att ha samma önskan och inställning nämligen att deras barn ska kunna växa upp bland annat i en levande landsbygd, en trygg och kreativ miljö.

Lars Nilsson,  Vitå

Bäste ICA-handlare och dito COOP, jag är sedan många år tillbaks medlem i båda matkedjorna och har funderat en hel del kring våra lokala matproducenters situation. En situation som vi alla med gemensamma ansträngningar kan påverka.

De senaste åren har ni i båda kedjorna strävat med att pracka på mig som konsument de ”egna” varumärkena, dvs bl.a mjölk som det står ICA resp COOP på. Många gånger är produkterna bara märkta med varukedjans namn och logga medan innehållet är exempelvis Norrmejeriers mjölk. På senare tid har det blivit allt mer vanligt förekommande att de s.k. företagsvarumärkena har ett innehåll som härstammar från Tyskland, Frankrike eller Irland. Detta missgynnar våra lokalproducenter på flera sätt.

Som den Norbottning jag är så vill jag köpa produkter, speciellt mat, som har sitt ursprung i närområdet. Detta av miljöskäl (kortare transporter och renare miljö som inte kräver en massa bekämpningsmedel, av produktkvalitetskäl, av sentimentala skäl och slutligen av skälet att jag vill se en levande landsbygd där norrbottniska (eller åtminstone svenska) bönders odlarmödor och djurhållning finns kvar. För detta krävs att de måste ha en avsättning för sina produkter och inte priskonkurreras ut av bönder som har närmast oändliga slätter att hämta sina grödor från och som gett industriell skala på djurhållning ett ansikte, ett fult och många gånger avskyvärt ansikte där djuren ses som produktionsenheter och inte djur med känslor och behov för sin levnad. Det krävs också att ni som handlare inte söker intäktsmaximering till varje pris.

Jo,jag är beredd att betala 1 krona mer per liter mjölk för norrbottniska bönders möda under mycket svårare betingelser än deras konkurrenter på sydligare breddgrader. Jag vill dessutom att min extrakrona går direkt till bonden och inte försvinner på vägen genom olika ”Korpars” försorg (läs handlares och grossisters fickor).

Svenska politiker och ämbetsmän nere i Stockholmsområdet är väldigt snabba att företa olika åtgärder för att skydda olika djurarter som anses i fara att utrotas. Jag vill ge er alla ett nytt utrotningshotat specie att lägga till denna lista – DEN SVENSKE BONDEN.

Mitt förslag; Starta en bössinsamling till de norrbottniska bönderna, lägg en krona i bössan för varje mejeriprodukt eller lokalproducerade kött du köper. Vid årets slut kan vi sedan samla ihop och dela ut dessa till våra lokala bönder.

Och du konsument, låt mig inte se dig smyga ner några produkter från fjärran om det finns lokalproducerade att köpa i affären.