Nedanstående citat/utdrag ur artikeln, ser jag som centrala i hennes arbets- och förhållningssätt. Hon börjar detta med att konstatera att ”Luleå ska ha den bästa skolan. Små skolenheter kostar mycket pengar.” Därför vill Karina Pettersson-Hedman se över skolstrukturen.

I artikeln i Vårt Luleå säger hon;

– Vi ska ha en skola som ligger i toppklass i landet. Men det kräver att vi ständigt utvecklar vårt sätt att arbeta och att vi använder våra pengar på bästa sätt. Om vi kan samla eleverna till färre skolenheter kommer våra lokalkostnader att minska och möjligheterna att få behöriga lärare att öka.

Min kommentar: Det är väl varje kommunmedborgares åsikt att vår skola ska vara i toppklass i landet och att man ska använda våra skattepengar på bästa sätt. Sedan kommer tankefelet om att samla alla i stora enheter för att minska lokalkostnader. Där har jag en principiell invändning, skolans lokalkostnader ska inte belasta de olika skolornas budget. Idag debiteras ”marknadsmässiga hyror” på skolornas lokalytor vilket i t.ex. Vitåskolans fall innebär en debitering om 1400-1500 kr/m2, detta ute i en landsbygd där marknadsmässiga lokalkostnader rimligen ligger i storleksordningen 400-500 kr/m2 för kommersiella och skolliknande byggnader.

För nyproducerade lägenheter i centrala Luleå betalar hyrestagarna 1400-1500 kr/m2.

Dessutom, jag ser inget samband mellan lokalkostnaderna och möjligheten att få behöriga lärare att söka tjänst i Luleå.

Hon fortsätter;

– Jag tycker att gymnasiebyn, med ett samlat campus, är ett bra exempel på hur resurserna kan användas effektivt. Genom att samla elever och lärare på samma ställe har vi kunnat använda lärarresurser och lokaler maximalt. Gymnasieeleverna gillar dessutom närheten till varandra.

Min kommentar: När det gäller elever som är i åldern 15-20 år, dvs att betrakta som vuxna, så kan jag instämma att de klarar av att jobba och studera vid större enheter. Att driva detta till en jämförelse med skolbarn i åldern 6-12/13 årsåldern, tyder från Karina Petterson Hedmans sida på antingen en dold agenda eller en aningslöshet liksom en total avsaknad av kunskap om barns olika behov och förutsättningar att klara av olika situationer beroende på barnets ålder. Har hon inga egna barn, barnbarn eller goda vänners barn som hon kan fråga om hur de vill ha sin skolsituation?  Hennes uttalande reser för mig frågan hur rekryteringsansvariga vid Luleå Kommun resonerat när man beslutat tillsätta henne som skolchef och därmed ansvarig för tusentals skolelevers vardag i Luleå Kommun?!

Vidare säger hon;

– Skolan i Luleå ska erbjuda eleverna de bästa förutsättningarna att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Men vi ska också vara en attraktiv arbetsplats för vår personal med bra anställningsvillkor, avslutar skolchefen.

Min kommentar: Var fanns de goda anställningsvillkoren för 6-7 år sedan när kommunen i panik massavskedade kompetenta lärare för att det var ”för få elever” samtidigt som man visste, eller borde veta utifrån en titt i demografiska databaser, att ett stort antal lärare skulle komma att pensioneras under de närmaste 10-15 åren. Nu står Kommunens tjänstemän och politiker inför en stor bristsituation vad gäller lärare. Vem tror på allvar att lärare har enbart ett korttidsminne, att alla de som fick sparken skulle återgå i lärartjänst?

Man skapar inte självklart en attraktiv arbetsplats genom att klumpa ihop utbildning i stora enheter. Ett exempel på motsatsen utgör vår lilla byaskola som har behöriga lärare som är trogna vår skola, bra pedagoger och inte så gärna flyttar till annan skola (inne i Råneå eller Luleå). Eleverna i vår lilla skola trivs, presterar bra skolresultat och har en trygg och mobbningsfri skolsituation, en skola med naturinriktning som innebär att eleverna vistas mycket utomhus såväl på lektioner som på raster och där alla alltifrån Förskole till sjätte årsklassare, leker med varandra på raster.

Summa summarum

Istället för att lägga ner Vitåskolan, bästa skolchef Karina Pettersson Hedman, ta istället tillfället i akt och gör några praktikdagar på skolan i Vitå och få en massa positiva skolintryck att ta med dig i förändringsarbetet. Intryck som jag är säker på kommer att leda till att du, för att tala i hästtermer, kan dra av det norska huvudlaget och se på din arbetssituation och omgivning med nya ögon och få en förståelse för att små skolor passar för små barn.

Not: Norskt huvudlag, eller stängt huvudlag, används främst inom travet och förhindrar hästen från att störas i sin aktion av andra hästar och människor/rörelser som kan finnas i dess normala synfält. När man på upploppet drar av detta så presterar hästen vanligtvis bättre, men en del går också i sken när de ser den osminkade verkligheten omkring sig.

Föreningen Vitådalen har gett tre styrelseledamöter i uppdrag att skriva och skicka in en skrivelse med anledning av det hot om nerläggning som finns av Vitåskolan. Nedan följer den skrivelse som tillställts Luleå Kommuns Kommunstyrelse.

Till Kommunstyrelsen i Luleå Kommun för vidare befordran och beslut i Kommunfullmäktige

Angående hotande nerläggning av Vitåskolan

Föreningen Vitådalen består av det samlade föreningslivet i Vitådalen, en dalgång som sträcker sig ca 6,5 mil från Rörbäck i sydost till Dockas i nordväst. Inom sig rymmer den ca 800 innevånare fördelade på i huvudsak byarna Rörbäck, Jämtöavan, Jämtön, Högsön, Vitå, Långtjärn/Heden, Vitåfors, Avafors, Hovlös/Kvarnberg, Forshed, Långsel, Tallberg samt Dockasberg. Föreningen Vitådalen har således samma upptagningsområde som Vitåskolan. Representanter i föreningen väljs av de byautvecklingsgrupper som finns i respektive byar i dalgången och rymmer inom sig alltifrån traditionella föreningar som PRO, bagarstugeföreningar till skoterklubb och fotbollsklubb. Bakom detta föreningsliv finns ett stort antal egenföretag och mindre aktiebolag som i sin tur stöttar föreningarna med såväl ekonomiska bidrag som obetalda tjänster.

Årligen utges inom ramen för föreningen en besöks- och turistbroschyr, i ca 2500-3000 ex, där olika aktiviteter under perioden maj-december, liksom utflyktsmål och sevärdheter, presenteras. Broschyren sprids till alla hushåll i dalgången och därutöver till privatpersoner och turistbyråer i omkringliggande större tätorter (Kalix, Luleå, Boden, Piteå mfl), där den röner stor uppskattning.

Sammantaget är Föreningen dels en samlande faktor för föreningslivet men ytterst en länk i den samlade kedjan där skola, näringsliv och föreningsliv går hand i hand, allt för bygdens bästa.

Vi har stort förtroende för de behöriga lärare som bedriver undervisning vid Vitåskolan för bygdens barn. Skolan ligger centralt placerad för att passa såväl barnen som de pendlande föräldrarnas behov och möjligheter. Miljön i och kring skolan är trygg och stimulerande och skolan har en väl fungerande naturprofil.

Vi ser därför med oro på de prognoser och den konsekvensanalys som Barn och Ungdomsförvaltningen i Luleå Kommun har lagt som ett underlag för en nedläggning av skolan i Vitå. Prognoser som därtill i högsta grad kan ifrågasättas! Det är vår absoluta övertygelse att en nedläggning av skolan i Vitå är djupt olycklig för Luleå Kommun som helhet.

En skola är lite av en hjärtpunkt i en bygd. Och ska Luleå som helhet växa och utgöra ett lockande alternativ för kommande Lulebor är det vår övertygelse att det bör finnas attraktiva alternativ för människor som vill bilda familj och skapa sig en framtid i kommunen. Då räcker det inte med enbart en nog så välfungerande centralort. Då är ett alternativ som Vitådalen en styrka – inte en belastning.

Vi vädjar vidare om att Luleå Kommun, om så befinns nödvändigt, beslutar att denna enda byaskola för norrbyarna i Luleå kommun får kosta något utöver gängse fördelningsramar.

Med stöd av ovanstående förslår undertecknade att Kommunstyrelsen rekommendera Kommunfullmäktige att besluta om att Vitåskolan inte skall läggas ner.

Lars Nilsson                      Andreas Hoffsten                   SvenEric Sterner

 Föreningen Vitådalen

Vi var ett 20-tal Vitåbor och folk från Vitådalen som bänkade oss på äldreboende igår kväll, för att föra fram våra synpunkter på den avsedda nerläggningen av Vitåskolan.

Det andra kommunalrådet, Niklas Nordström, var bortrest så det första  Kommunalrådet, Yvonne Stålnacke, blev den vi vände oss till.

På Luleå Kommuns hemsida har de lagt in en artikel med bild på några av Vitådalsbor som samtalar med Yvonne Stålnacke. Kolla in på;

”Många ville prata med Kommunledningen”

Hon lyssnade uppmärksamt på de argument vi framförde och gjorde samtidigt reservationen att det är BUN som ”äger” frågan.

Vi gav en översiktlig motivation till varför vi menar att skolan ska vara kvar. Argumenten gick i korthet ut på att;

• vi har behöriga lärare på Vitåskolan
• barnen trivs, leker tillsammans över åldersklasserna och presterar bra i skolan
• ingen skadegörelse förekommer
• Vitåskolan är ett nav i bygden
• de många företagarna är ett mått på livaktigheten i Vitådalen
• vi har en bra inflyttning i älvdalen, Till Salu-skyltar försvinner fort
• ingen arbetslöshet

Av Kommunalrådets reaktion och argumentation förstod jag att de hade noterat den strida ström av synpunkter från bybor och Vitådalsbor, som kommit till Kommunstyrelsen.  Jag kollade i diariet idag torsdag 26/3 och det fanns 89 ärenden där, varav ett mindre antal var från BUF/BUN.

Så min uppmaning till alla berörda personer är att skriva ner dina tankar och synpunkter varför du/ni vill ha skolan kvar. Skicka sedan in era skrivelser till;

lulea.kommun@lulea.se

på så sätt kommer de att diarieföras och förhoppningsvis tas hänsyn till. Skriv enkelt och ange vad ni vill (behålla Vitåskolan). Undvik personliga påhopp på tjänstemän och politiker samt ange de positiva sakskäl du har varför skolan ska finnas kvar.

Slutligen, Yvonne Stålnacke uppmanade vid flera tillfällen oss att ta ett direkt möte med BUNs ordförande, Carina Sammeli. Jag tror att det nu kan råda ”en ny situation” där våra argument lyssnas på med ett nytt och större allvar. Så min uppmaning till föräldragruppen för skolans bevarande är att ta Yvonne Stålnackes uppmaning till sig och snarast åstadkomma ett sådant möte.

Vitå Folkets Hus (VFH) delar lokaler med Vitåskolan och upplät ursprungligen det gamla Vitå Folkets Hus med tomt till kommunen, för rivning och nybyggande av en skola och dagis. Som ersättning för detta får vi alla tillgång till skolans lokaler, utom skolsalar, utanför skoltid, genom att Vitå Folkets Hus bedriver uthyrning till föreningar och privatpersoner. Dessa lokaler används flitigt eftersom hyreskostnaden är väldigt rimlig. PRO-föreningar, Skoterklubbar, Fotbollsklubben, dansutbildning och olika spelformer i gymnastiksalen, varvas med privatpersoner som firar bröllop och fester av olika slag.

Så man kan utan att överdriva konstatera att byggnaden är något av ett nav för hela Vitåbygden samtidigt som det är skola. Den ena verksamheten framförallt, kanske, för vuxna och den andra för våra framtida vuxna, dagens skolbarn, och deras familjer.

Mot den bakgrunden känns det i hjärtat när skolan är hotad med nedläggning av en Barn och Utbildningsnämnd (BUN) i Luleå som i brist på klokhet och kreativitet stirrar med skräckslagen blick på det framtida hotet – en massiv lärarbrist.

Om dessa tjänstemän och tomstirrande politiker hade suttit i en verkställande företagsledning så hade de tämligen omgående fått sparken kollektivt.

Om de jobbat i storföretag som Ericsson eller Volvo, så hade de förmodligen sparkats snett uppåt eftersom det är ”comme il faut” (så man gör) i dessa s.k. riskkapitalkretsar. I storföretag är den metod som generellt tillämpas att man avskedar en större eller mindre del av arbetsstyrkan, för att dra ner på kostnadssidan och ge utrymme för utdelning till ”ägarna”.

I ett företag av lite mindre storlek skulle dessa BUF och BUN-personer hamnat på Arbetsförmedlingen eftersom mindre företag, som inte ägs av s.k. riskkapital, har aldrig råd att sitta på händerna så länge att när åtgärder måste till, så är det nerdragning som gäller. Det har man för inte så många år sedan gjort i Luleå Kommun och nu slår tidigare nerdragningar av lärarstyrkorna tillbaks. Många är de lärare som lämnat lärarbanan till förmån för andra arbeten och som nu inte är intresserade av att gå tillbaks till skolan. Och, ärligt talat, om jag hade varit lärare i Luleå Kommun, så hade det inte känts aktuellt att återinträda i detta yrke.

Vi här i Luleå och Norrbotten faller inte inom ramen motsvarande stora företag utan är ett litet ”skitföretag” i civilisationens utmarker. Vi ca 250.000 norrbottningar som ryms på 98.000 kvadratkilometer, 25% av Sveriges yta, har inte råd med att förlora en enda boende och absolut inte lägga ner och koncentrera vår skolverksamhet till nackdel för snart sagt alla.

Om man i ett företag lägger ner Forsknings- och Utvecklingsverksamheten (FoU), så förstår alla att om man gör så, så kommer företaget ifråga att inom några år stå utan konkurrenskraftiga produkter. Driftiga och kreativa personer på företaget har under processen flyttat till andra företag där de får mer utrymme för sina förmågor. På samma sätt går det här i vår näromgivning, om man tar en barnfamilj och försämrar deras förutsättningar och levnadsbetingelser, så kommer de att börja aktivt söka bättre alternativ för sig och sina barn. Förlorarna är du och jag – vi alla.

Vi kan prata om Vision 2050 för Luleå hur mycket vi vill, men vägen till denna måste liksom alla resor börja med de första stegen i rätt riktning. När vi ser den visionslöshet och avsaknad av innovativa lösningar som våra (nåja våra och våra?!) valda politiker ger tjänstemännen i kommunen i uppdrag att utreda och managera, så känns vision 2050 som en hägring i öknen, som flyttar sig allt längre bort ju närmare man söker flytta sig mot den.

Nå, säger du kanske. Vad menar jag med rubriken för dagens blogg?

-Jo, det handlar om våra föregångare i Vitå Folkets Husförening. De var förtänksamma kvinnor och män. När kommunen fick köpa tomten och riva gamla Folkets Hus så skrevs ett avtal där Kommunen utöver skolverksamheten upplät lokalerna för Folkets Hus att bedriva verksamhet, på ovan angivet sätt. Detta avtal löper på tre år i taget och måste sägas upp minst sex månader innan det löper ut. Om detta inte sker så förlängs avtalet med tre år i taget. Den senaste treårsperioden löpte ut 31 december 2014 utan att någondera part sagt upp det , skulle ha gjorts senast 30 juni 2014.

Så nu har vi ett avtal som löper fram till 31 december 2017 utan möjlighet till uppsägning. Dessutom har man från Fastighetsförvaltningen bekräftat, i ett fax 1997, att kommunens Fritidsförvaltning årligen betalar 585.000 kr till skolan för Vitå Folkets Hus avtalsenliga nyttjande av lokalerna. Således ska/skulle skolan ha tagit upp en årlig intäkt om detta belopp och detta belopp dragits från den uppgivna hyreskostnaden om ”ca 1 miljon kronor” en summa som vi fick lirka ur tjänstemännen på Barn och Ungdomsförvaltningen vid det offentliga mötet 16 mars 2015 i Vitåskolan.

Detta faktum har undertecknad idag skickat till Kommunstyrelsen för kännedom, eftersom det är fakta som man föreställa sig att BUN inte har något intresse att offentliggöra själva!