Häromdagen läste jag om ett sällskap som funnits och varit aktiv i mer än hundra år.

De beskriver sin agenda på så sätt;

”Betydelsen av hållbart skogsbruk har breddats genom åren. Redan 1962 skrevs det in i Skogssällskapets stadgar att vi också ska verka för naturvård. Och idag, 50 år senare, bedrivs skogsbruk med ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet, där ägarens rätt till sin mark är central.”

Detta sällskap kallas till vardags för ”Skogssällskapet”.

Så såg jag deras logga,

och insåg varifrån ett litet illustert sällskap hämtat sin logga!  😡

Om jag vore ägare och förvaltare av varumärket ”Skogssällskapet” och dess logga så skulle jag omedelbart ha stämt Vitå Jaktsällskap för varumärkesintrång och renommésnyltning som den juridiska termen lyder för såna tilltag. Som ni ser så är loggan som Vitå Jaktsällskap använder ett klart plagiat av Skogssällskapets där den enda egentliga skillnaden är att man spegelvänt och satt trebladskvisten efter namnet. Till och med namnändelsen ”sällskapet” är densamma.

En koll i PRVs register ger vid handen att Skogssällskapet mycket riktigt har inregistrerat sitt varumärke och logotyp;

Ansökningsnummer: 2004/07905 Ingivningsdatum: 2004-11-26 Registreringsnummer: 0373826 Registrerad: 2005-07-22 Status: Registrerad Typ: Nationellt varumärke

Så, ”Vitå Jaktsällskap” som funnits i 2 år har, i vanlig ordning höll jag på att säga, förvanskat andras verk och utger det för sitt eget. Till skillnad från tjäderhonan på deras sidhuvud, så poserar de i ”lånta fjädrar”. Tjädern har sina egna att ståta med.

Man kunde kanske önska att Vitå Jaktsällskap också ville kopiera/arbeta utifrån tesen att ”varje markägares rätt till sin mark är central” (se Skogssällskapet ovan) och denna rätt inte blir mindre bara för att markägarens ålder passerat 65 år.

Om man ska göra en jämförelse med skogen så är det ju vid 90-150 års ålder som skogen är som bäst medan i 30-40 årig ungskog gallrar man som skogsägare ganska friskt, i hopp att de som blir kvar ska bli användbara som timmer i vuxen ålder. Låt oss hoppas att byns eget sällskap gallrar i beståndet för att sedan kunna mogna och utvecklas på ett bra sätt. En bra första ansats kan vara att skapa en egen logga och i samma sammanhang kapa alla anonyma kommentatorer från sin hemsida, eftersom de hindrar en sund utveckling av föreningen.

Tycker en som ser på VJS med clownnäsan på.

Jag har med intresse läst det senaste inlägget på Vitå Jaktsällskaps bloggsida. Där nyttjar man den gamla välkända strategin att ”anfall är bästa försvar”. I det föreliggande fallet attacken på mig för mitt senaste inlägg, där jag fördömde de som hänger sig åt att riva ner och nu senast vandalisera affischer på byns anslagstavlor.

Hans Alfredsson, om han är bekant, sa en gång att talar man om en synål så är det alltid någon enögd jävel som tar åt sig – I det här fallet Vitå Jaktsällskap.

Låt oss läsa igenom mitt inlägg långsamt och ordentligt, så att även ni med svag läsförmåga hinner med, så tar jag förklaringar och dylikt samtidigt.

Först titeln;  ”I dåligt sällskap”
syftar på det i manna mun vanliga synsättet att ibland hamnar även till synes goda människor i dåligt sällskap.

Sedan kommer en beskrivning av händelsen – nidingsdådet.
Inte heller där finns några uttalade påståenden om att det skulle vara Vitå Jaktsällskap som är ansvariga.

Därefter kommer min hänsyftning till förekomsten av en hemsida som ger/har gett snart sagt alla anonyma påhejare möjlighet att sprida sitt NÄTHAT mot Olle A. Jag står för att när personer under anonymitet eller under påhittade namn ges full frihet att skriva ner sina fördomar och påhopp på enskilda personer på en hemsida, så handlar det om NÄTHAT.

Det jag i sammanhanget skäms för är alla de som tiger i hopp om att ”det ska bli ett slut på bråket” i byn. Så länge Vitå Jaktsällskap upplåter sin hemsida för anonyma eller påhittade personers påhopp på enskilda personer, så länge kommer missämjan att bestå.

Jag är vilken dag som helst beredd att ta en offentlig diskussion med dessa påhoppare och baktalare, så snart de visar sina ansikten och står med sina egna namn för sina tyckanden. Fram till dess kommer jag på min blogg fortsätta kommentera de osanningar och skitsnack som Vitå Jaktsällskap tillåter att de exponeras på sin hemsida.

Utfallet på Vitå Jaktsällskaps hemsida mot mig där de skriver:
Det är ganska fantastiskt att Lars Nilsson refererar till Robert Aschbergs Trolljägarna, eftersom den absoluta största delen näthat har han själv framfört via sin hemsida. Ivrigt påhejad och närd med information från hans uppdragsgivare; en handfull skara i Vitå Jaktvårdsförening.

Min enda kommentar till dennna fundamentala dumhet är ett klipp från TV3s hemsida där de ger en programförklaring till programmet ”Trolljägarna”. De skriver;

I Trolljägarna ger sig Robert Aschberg ut i den vildmark som
är internet för att jaga fatt på anonyma nättroll som gör livet
till ett helvete för sina offer. Och när han har hittat dem får
de öga mot öga med Aschberg förklara varför de beter sig
som de gör och de får stå till svars IRL(=in real life – min komm), som det kallas i deras värld. Men Trolljägarna slutar inte där. Har nättrollens kränkningar varit riktigt allvarliga får offren hjälp av Juridikinstitutet
för att kräva skadestånd för vad de tvingats gå igenom.
I Trolljägarna möter vi kända och okända ansikten som inte
bara ger en bild av nätets mörka baksida, utan som även får
upprättelse med hjälp av Robban. Tiden är förbi då man utan
konsekvenser kan sprida hat på nätet. Jakten har börjat.

Om man inte förstår att detta handlar om precis de figurer som skriver skit om andra i skydd av anonymitet på bland annat Vitå Jaktsällskaps hemsida – då har man på VJS hemsidesredaktion problem att förstå skriven text.