Så var titeln på en svensk film med regi av Helena Bergström. Filmen handlade om de vedermödor som man kan uppleva i en invandrarfamilj.

På betydligt närmare håll, i min egen by, får man precis som en av filmens huvudpersoner lust att utbrista -Se opp för dårarna!
Vad får mig att utbrista på detta sätt? Jo, jag läste det senaste i raden av lilla lagets krönikor på deras hemsida. Där pågår sedan ett längre tag något som närmast kan betecknas som ett verbalt anfallskrig, riktat mot i första hand den stora jaktföreningens VJFs företrädare.

Den här gången handlade det om en incident under lördagen. Bakgrunden var följande:

Markägaren SA åkte med sin bil för att gå en sväng i skogen kring sin mark inte långt från älgskyttebanan i Vitåfors. Han hade sett en hare på sina marker så han ville se om spårsnön kunde ge någon information om var han och stövaren skulle jaga när hunden nu snart tillfrisknat. Döm om hans förvåning när han upptäcker att den enskilda vägen upp till hans marker, hade befarits av något större fordon. Orolig vek han in och följde hjulspåren, tänkte att hans lilla skogskoja kunde vara utsatt för några illasinnade. Hans förvåning stegrades när han efter ett par hundra meter, strax före skjutbanan, där hans väg viker av upp mot skiftet, fann att vägen fortsättningsvis var plogad. Mystiken tätnade, för han hade inte beordrat någon plogning och inte tillfrågats om sådan heller.  Tanken går naturligtvis till att några kan ha varit upp till hans koja och länsat den på hans tillhörigheter, något han velat undvika genom att låta vägen vara oplogad. Han undrade också varför den som plogat inte hade gjort så ända ut från Långtjärnsvägen utan börjat först efter några hundra meter, man behöver inte vara särskilt konspiratorisk för att börja fundera över motivet till detta.

Väl uppe vid vändskivan såg han sin brors bil och lite bortanför det, efter hans privata väg, var brodern i diskussion med en jägare från lilla laget. Han steg då ur och frågade ”Vem i helvete i har gett er tillåtelse att ploga upp vägen och vem i ”sällskapet” har gjort detta?”. En naturlig fråga i detta sammanhang, men i likhet med Manuel i Faulty Tower så säger sig denne sällskapare, BJ,  inte veta något, han bara sitter där i kanten på sin förenings marker trehundra meter in på den plogade privata väg som tillhör SA. Den likaledes därvarande jägaren från lilla laget (AN), håller sig på sådant avstånd att han inte kunde ses eller tillfrågas.

Kanske frågar sig vän av ordning  varför brodern till SA alls hade åkt dit.

Närmast skulle jag tro att man kan sammanfatta svaret genom att citera min gamle vän Majoren, som numera åtnjuter sin pensionering. Han brukar ha ett bra uttryck som lyder; ”Förtroende är bra, kontroll är bättre”.

Så brodern ville förmodligen gärna förvissa sig om att den jakt som sällskapet ägnade sig åt skedde på egna marker. Även han undrade naturligtvis vem i sällskapet som plogat upp vägen och om de hade frågat markägaren SA om lov.

Man kan förstå OAs agerande, vilket betingades av alla de incidenter som varit under den tidigare delen av älgjakten där man från den stora föreningen (VJF) har sett hur medlemmar ur det s.k. ”sällskapet” (VJS) bedrivit drevjakt på VJFs marker, hur man drivit älg över Vitåälven in på det egna området, hur man skjutit omotiverade skott utan egentliga mål, allt i syfte att störa VJFs jakt. Han liksom många andra vet att  i sällskapets inre kärna finns folk som mentalt inte passerat tonåren, ni vet den där åldern då den tilltalade svarar på en framställd fråga med ett trotsigt ”skit i det du” eller ”ska väl du skita i” eller något liknande.

Den senaste incidenten som jag beskrivit ovan, har i många ord beskrivits på ”sällskapets”  sida, och krönikan signerats ”Jaktledarna i Vitå Jaktsällskap”.

Man skyndade sig skriva av sig förmodligen för att man i likhet med små barn tror att den som skriker först och högst har rätt, men vi som är vuxna vet att så är det inte. På VJS hemsida tar man därutöver ut svängarna rejält och låtsas som om det är ett helt oprovocerat anfall av SA och hans bror på några stackars oskyldiga sällskapsjägare ja rentav hela ”sällskapet”.

Såhär skriver man bland annat på VJS sida; ”Två äldre gentlemän, den ene sekreterare i VJF tillika ledamot i älgförvaltningsgruppen (OA) och hans bror (SA), före detta kassör i det upplösta Vitå VVO dök plötsligt upp hos en av våra jägare och skrek och skällde likt rabiessmittade hundar. För att ge er läsare en förståelse om ljudnivån kan vi säga att det finns vittnen som befann sig på ca 800 meters avstånd, dessa kan återge brödernas monolog på ganska god detaljnivå.”

Efter att ha läst detta och därefter tittat på fastighetskartan över området infinner sig följande fundering;

Sällskapets mark, som börjar ca 300 meter väster om passjägarens sittplats är, under mer än två kilometer i det aktuella området inte mer än 200 meter brett (och området löper i huvudsak i ungefär öst-västlig riktning). De första ca 400 metrarna österut från den sittande sällskapsjägaren/passaren är kalhygge/öppen mark? Det betyder att de av jaktledarna referade ”lyssnande vittnena/andra VJS-jägarna” på ca 800 meters avstånd, var mer än 400 meter in i skogsterräng.  Att på det avståndet och inne i skogen uppfatta och kunna återge samtal (även högröstade) ”på detaljnivå” låter som om de var utrustade med samma hörsel som en älg.

Nu vet jag av erfarenhet hur bra snö och träd dämpar även starka människoröster, vilket betyder antingen att ”Jaktledarna” i sin krönika ljuger folk rakt i det läsande ansiktet eller så  befann sig sällskapets lyssnande jägare på VJFs marker och gjorde sig därmed skyldiga till olaga jakt! 

Om man på sin hemsida korrekt redovisat bakgrunden till det hela (som jag nu gjort) så hade inte ”sällskapet” framstått i den utsatta dager man vill framstå.

Om det vore något till jaktledare inom sällskapet skulle man inte agera på detta ärekränkande sätt via hemsidan, för att där försöka ta heder och ära av medlemmar i andra jaktlag. Om man vore  kompetenta jaktledare skulle man ha ringt till, eller farit förbi, SA och frågat om det var okay att ploga upp vägen. Om man dessutom vore ledare i dess riktiga betydelse så skulle man se till att stävja alla dumheter i de egna leden, inte ta heder och ära av folk baserat på hörsägen.

Jag har frågat SA om han skulle tillåtit upplogning av vägen och han svarade (som jag trodde):

-Självklart skulle de ha fått det, men som du förstår blir jag rejält förbannad när de i vanlig ordning gör saker utan att fråga berörda markägare och sedan inte vågar stå för sina handlingar.

Jag kan bara sammanfattningsvis säga att även jag skulle bli helförbannad över ett sådant självsvåldigt tilltag från VJS sida.

Så, -SE OPP FÖR DÅRARNA!