Så har det då hänt, storstans behov av trafikkontroll har tillfälligtvis, hoppas jag, fått sitt inträde i byn. Vägtrumman över ”Bodisundet” måste bytas ut eller repareras, oklart vilket, så man har gjort vinterväg bredvid och börjat gräva. Eftersom det inte ryms mer än en bil åt gången på den nya tillfälliga vägen så har man satt upp trafikljus med tidsintervall för att reglera trafiken. Och, precis som i stan, så händer det ofta att man sitter där och tittar och väntar på att ljuset ska slå om till grönt. Oftast finns det inte en bil på andra sidan eller i antågande, vilket man kan se. Och man våndas med sitt samvete och laglydighet. Ska man strunta i den röda signalen för det finns inte en bil på en kilometers avstånd eller…?

Hittills verkar det som om alla sitter snällt och lydigt och väntar på den gröna signalen. Undrar hur det skulle se ut om man hade anordnat trafikljus på liknande sätt och med samma förutsättningar i övrigt i ett annat sydeuropeiskt land. Skulle alla ha suttit i sin bil och väntat, väntat och väntat. Eller, skulle man exempelvis i Frankrike sagt ”Merde” och farit förbi rödljuset? Ja, vem vet. Men man kan dock konstatera att vi är ett lättlett folk och vi tror att alla andra är på samma sätt.