Nättroll är ett nytt begrepp som jag uppfattar pådyvlas alltifrån enskilda upprörda människor som blir förbannad på tingens ordning till alla som öser ur sig okvädingsord och allmänt nervärderande omdömen om en folkgrupp eller del av befolkningen.

Själv känner jag ett förtvivlat raseri när jag läser om Polisens oförmåga/ointresse av att utreda och sakföra grov brottslighet medan man kan lägga resurser på i mitt tycke mindre förseelser.

Senast nu idag så blev jag rasande när jag läste om två utländska personer (asylsökande/personer med uppehållstillstånd?) som tillsammans med en svensk hade drogat och våldtagit en ung kvinna på ett hotellrum i Uppsala och lagt ut det hela på snapchat. En kvinna som såg det spelade in snapchatfilmen och lämnade över den till Polisen – som på två månader inte gjort något. Inte förrän Joakim Lamotte började skriva om detta på sin hemsida hände något.

Jag läser ofta att människor tycker de som (över)reagerar vid sådana iakttagna händelser och skriver i sin frustration på Facebook, tilldelas epitetet ”Nättroll”. Man hänvisar från ”försvarasidan” att det begås långt fler våldtäkter i hemmen, vilket kanske är sant och riktigt.

Vad jag tror upprör mig och andra människor så otroligt är det faktum att här har man en eller flera personer som sägs ha flytt från en svår situation i sitt hemland och sökt skydd i vårt land. Sverige tar emot personerna och kläder och föder dessa samt ser till att de får bostad i bostadsbristens Sverige. Vi tror på dessa när de uppger att de är under arton år trots att de saknar papper på det och vi behandlar dem som barn, trots att det för alla utom invandrarverkets personal är uppenbart att många av dessa är äldre än arton år. Sedan upptäcker man att en del av dessa asylsökande begår och lever av att begå brott, grova brott medan de väntar på eller sedan de fått uppehållstillstånd.

Personligen känner jag mig otroligt kränkt och lurad av dessa svin som på ett sånt flagrant sätt lönar gott med ont – jag känner det som om SVERIGE SOM NATION BLIR VÅLDTAGEN OCH NERSOLKAD AV DESSA EXISTENSER. De utsätter oss som nation för sin medeltida människosyn och vi står där svars- och reaktionslösa.

Inte heller, visar det sig, kan man återföra en stor del av dessa personer som dömts av svensk domstol till utvisning – det är så stor risk att de ska kunna skadas eller utsättas för något hemskt – stackarna!? I många fall vill inte deras hemland ta emot dem. Så då står vi där med svarte petter – igen. För vi som kallar oss för ett rättssamhälle har inga verktyg för att hantera sådana brottslingar, så ”då måste de få stanna” och kan sedan i tidningsintervjuer få gråta ut över sin hemska situation där i förvaret.  Lämpligtvis skulle de ha tänkt på det när de begick sina brott, så kanske de hade avstått och istället försökt, i likhet med den överväldigande majoriteten av asylsökande bli och leva som en ”svenne” i landet Sverige.

Jag kan omöjligt acceptera att ”de har det svårt”, ”de har inte valt att komma hit” och liknande försvarssynsätt som en del ägnar sig åt. Ett svin är ett svin är ett svin och utvisningen ska genomföras, oavsett han, för det är en överväldigande majoritet av brottslingarna som är en mansperson, har utsatts för hot eller kommer att möta sådana i sitt hemland. Det skulle han ha tänkt på innan han ägnade sig åt brottsligheten.

Tillträdande ordförande för Feministiskt Initiativ (FI) heter Victoria Kawesh. Läste ett inlägg på Facebook som hon skrivit och som för mig förklarar varför FI inte någonsin kan ses som ett parti jag skulle kunna tänka mig att rösta på. Jag vill nog påstå att jag är avsevärt tydligare i min feminism än  Vicctoria Kawesh’s.

Såhär skrev hon på sin facebooksida;

Av hennes inlägg drar jag den slutsatsen att hon anser att exempelvis en asylsökande som begår en våldtäkt och döms för det inte ska få utvisas efter avtjänat straff (om det nu resulterar i ett straff !?).

Det hon säger är alltså att om du bjudit in en okänd person till ditt hus och denne okände under vistelsen förgriper sig på din  dotter eller fru, så ska denne brottsling efter avtjänat straff även fortsättningsvis bli hembjuden till dig på middag, kanske stanna över natten eller få nyttja ett gästrum i din villa.

Det står i stark kontrast till min uppfattning i sådana frågor och mitt rättsmedvetande.

Min uppfattning är att, FI består av en samling makthungriga personer som i sken av att de vill verka för kvinnors rättigheter i själva verket suktar efter makt och härliga löner för sig själva. Denna min uppfattning har på senare tid tyvärr stärkts. Ända sedan Gudrun Schyman (f.d ordf för FI) i samband med att hon var med och startade FI och slutade/kickades ur Vänsterpartiet men ändå fortsatte som Riksdagsman valperioden ut, med lön och pensionsförmåner som Riksdagsmannlönen innebär, har jag misstrott denna person. Under denna hennes sista? Riksadgsmannaperiod agerade hon enbart för sina egna intressen istället för att göra något för det parti för vilket hon valts in att representera och driva partifrågor i Sveriges Riksdag. Man skulle kunna säga att Gudrun Schyman i förtroende hos mig ligger på ett mycket starkt minus. Av debatter jag avlyssnat och artiklar jag läst om FI’s sätt att verka så kan jag bara hoppas att FI på grund av att väljare vänder dem ryggen kommer att hamna på listan över historiens politiska återvändsgränder.

Jag är far till tre starka döttrar/kvinnor. De har lärt mig mycket om livet och jag tror/hoppas att jag har bibringat och understött dem att bli i dess bästa mening självständiga personer. Livet har också fått mig att inse att vad vi behöver mer av är verklig jämlikhet där man och kvinna är varandras jämlikar med lika värde, lika löner och lika möjligheter att förverkliga sig själva, utan någon hotande mansnäve eller mossig religion som hänger sitt damoklessvärd över en.

Sverige har många talanger inom hockeyvärlden. Om du är kille/man så står stora amerikanska/kanadensiska klubbar med dito feta plånböcker redo att pröjsa bra för svenska talanger. Här hemma tjänar manliga hockeyspelare i SHL som en direktör för ett medelstort aktiebolag, beroende på hur duktig spelaren är.

Så har vi de som fötts till kvinna, inte mindre talangfulla men med långt mycket sämre chanser att göra en karriär och ha en utkomst från hockeyn.

Inom herrhockeyn jagar man både spelare och duktiga tränare. Inom damhockeyn har vi åtminstone ett gigantiskt stolpskott som heter Leif Boork. Denne man har ofta varit rubrikernas man, många gånger med mycket negativa förtecken. Hans främst merit, i den mån man kan tillskriva honom den, är finalen i Canada Cup 1984 mot Kanada, där Sverige förlorade trots stjärnor som Kenta Nilsson, Tomas Sandström, Tomas Steen, Bengt-Åke Gustafsson, Pekka Lindmark mfl som varit mycket framgångsrika i den svenska/amerikanska hocheyligan.

Om vi tittar på Leif Boork idag så är han som sagt tränare för det svenska damlandslaget. Som sådan initierade han en spelarenkät där spelarnas syn på hur landslaget fungerade och tränare Boorks dito. Två svenska damstjärnor, Emma Eliasson och Jenni Asserholt, kanske sveriges bästa hockeyspelare för närvarande uttryckte för Boork negativa synpunkter och som en följd av detta fick hon erfara ”kejsare Boorks” misshag

Såhär redogör NSD för läget i det svenska damlandslaget;

Förra veckan spelade Damkronorna en åttanationsturnering i Tyskland. Det gick sådär. Sverige vann endast en match, mot Tjeckien, och föll tungt mot Schweiz (1–5) i matchen om femteplatsen.

Förbundskaptenen Leif Boork väljer nu att kritisera den svenska damhockeyligan (SDHL) som han menar förstör för svensk landslagshockey – detta genom att ha för många utländska spelare.

Leif Boork har varit i blåsvädret det senaste året i och med petningarna av landslagsstjärnor som Emma Eliasson och Jenni Asserholt. Detta trots att Eliasson, till exempel, utsågs till Sveriges bästa spelare i fjol.

Emma Eliasson sa i en intervju med NSD för några veckor sedan att hon fortfarande hoppas på OS. Men nu säger Boork att hon inte är aktuell för landslaget.

– När det gäller Jenni Asserholt och Emma Eliasson så har vi inte haft någon diskussion under säsongen. Det finns inte heller, just nu, någon aktualitet att ta in dom.

Han säger också:

– Jag tror inte det är en väg att gå genom att släcka dom här bränderna tillfälligt genom att säga ”okej, du får väl vara med”. Vi måste ha en linje och stå på den. Det är den principen vi kommer få ut mest av på sikt. Det är min erfarenhet från andra motsvarande situationer, men visst kan det skada lite på kort sikt.

Vad är det då för signaler som Leif Boork skickar med sitt uteslutande av de två kanske bästa svenska spelarna idag?

Jo han säger att man ska akta sig för att ha synpunkter på hans ledarskap, för om man drabbas av bannbullan så får man inte spela med i landslaget.

För min del tycker jag att man skulle pensionera den redan befintliga ålderspensionären Leif Boork (67 år) och satsa på yngre förmågor i spelarbåsets ledarstab. Hans auktoritära/despotiska syn på hockeyn passar inte att hissa upp i taket på arenan utan borde hamna i historiens sopsäck nere i omklädningsrummet tillsammans med andra sopor från verksamheten. Dessutom måste sporten för att utvecklas skapa förutsättningar för spelare att kunna leva på sin talang.

Finns det ingen i svenska ledningen för damhockey som har lite ”ballar av stål” och som kan se till att våra bästa spelare får spela i de största turneringarna som vårt landslag deltar i.