Sitter och funderar på hela problemkomplexet Luleå Kommun – ekonomi – kommunens uppdrag – politikernas roll mm.
Om vi börjar med ekonomin och ser kommunens ekonomi som en ytterrock som ska täcka och värma hela kroppen, så har jag svårt att förstå hur det ska åstadkommas om man flyttar en värmekälla från ena fickan till den andra. Idag sätter tekniska förvaltningen en internkostnad på kommunens skol- och förskolefastigheter som ligger mellan ca 1000 till dryga 2000 kr/kvm dvs samma storlek som företag som hyr kontor efter Storgatan och inne i centrala Luleå betalar i hyra. I Vitåskolans fall handlar det om en byggnad som är ca 35 år gammal och vars ”underhåll” består i en uttre ommålning. Vitådalen är attraktiv för småfamiljer, något som inte är fallet i många av kommunens byar, ett hus som läggs ut till försäljning säljs oftast inom en månad och regelmässigt till unga familjer med barn i skolåldern.
Från politikerna. speciellt i valtider, hörs mantrat ”hela vår kommun ska leva” och ”landsbygden ska inte avfolkas”. Samtidigt sitter de på händerna eller agerar lydig valboskap för sina respektive partier när tjänstemän med ansvar endast för det egna ansvarsområdet/budgetområdet beslutar om/föreslår åtgärder som får stora konsekvenser för befolkningen.
Som före detta forskare och entreprenör så har jag alltid försökt att tänka och agera utanför boxen dvs se lösningar på problem som inte är i linje med alla andras, för som Per Granlund (en numera avliden vän till mig) brukade säga ”det är bara döda fiskar som följer strömmen”.
För att göra resonemanget kort så tänker jag såhär; Politiker tag ert ansvar, som vi valt er till, sluta skyll på tjänstemännen som bara agerar enligt era direktiv. Istället för att följa med strömmen, varför inte bussa elever från stadskärnan ut till byarna och låta eleverna få en lugn och bra arbetsmiljö, bussarna skulle bli kostnadseffektiva i och med att de skulle gå fyllda från aktuell skola inne i stan till slutdestination och bussarna skulle vara fyllda med förväntansfyllda skolelever som möter en annan tillvaro än dammet på stadens gator och torg. Motsatsen, som nu förordas är att landsbygdselever skulle bussas in till centralorten och därmed få längre ”arbetsdagar” än sina föräldrar, föräldrarnas livssituation skulle avsevärt kompliceras, om de inte ger upp och flyttar in till stan och därmed oavsiktligt dömer respektive by att bli ett ålderdomshem som befolkas på skollov och sommarsemester.
Är det åtgärder som våra politiker verkligen tror ska åstadkomma att hela landsbygden ska leva och Luleå bli fler än 80.000 innevånare!?
Tänk om, tänk rätt, tänk utanför boxen och framförallt TÄNK!