Vindkraft – är det verkligen morgondagens frälsare för oss, klimatet och industrin?

Sitter och läser en person som har räknat på och belyser vad det skulle innebära, om vi förlitade oss på enbart vindkraftverk för att åstadkomma nödvändig elkraft för kommande ”infrastrukturprojekt”.  I hans fall avser studien ett enda företag,  statligt ägda LKABs planer, på att skifta produktionssätt och gå mot s.k. grönt stål.

Han förefaller, till skillnad mot vad alla drömmare (läs politiker och en och annan företagsledare) tänker och tror, ha gjort en, som jag utifrån min kunskapsnivå bedömer som en relevant, konsekvensanalys och den förskräcker. Jag har saxat nedanstående  ur hans brev – som är riktat till SVT med uppmaningen att de ska genomföra en granskning av pågående ”planer”.

Så här skriver han;
”I detta mail skickar jag en mycket intressant observation angående vindkraften som infrastrukturprojekt.
När man bygger vägar, broar eller byggnader så utgår man från en ritning som sedan blir underlag för att beräkna hur mycket insatsvaror som kommer att gå åt, hur mycket dessa kommer att kosta och från vilka leverantörer de ska komma. Alla dessa frågor måste få ett svar för att beslut ska kunna tas..
Jan Moström, VD på LKAB, säger att företaget behöver 50 TWh elkraft i omställningen till fossilfritt och grönt stål.
Och vindkraften skall leverera denna elkraft.
50 TWh energi är väldigt mycket energi så jag började räkna och studera de existerande vindkraftprojekten Markbygden utanför Piteå och Vattenfalls projekt Blakliden-Fäboberget i Lycksele och Åsele kommuner.
Siffror från dessa projekt avseende markåtgång, fundament och vägar mm är därför underlag för mina beräkningar om LKAB planerna. Inte teoretiska utan hämtade ur verkligheten.
För att få ut 50 TWh energi med vindkraftverk får man till en början räkna på 8 000 vindkraftverk (vkv). Då kan man med vädergudarnas hjälp nå 50 TWh när det blåser optimalt och verken går på full effekt. Men detta gör det bara 1/3 del av årets timmar. Så 2/3 av tiden måste energin komma från någon annan källa.
MEN låt oss räkna på insatsvarorna på och under marken för 8 000 vkv.
Det kommer att krävas ca 3 500 km2 mark. ( Gotlands yta är 3 184 km2.)
4,4 miljoner kbm betong = 10,5 miljoner ton betong.
320 000 ton armeringsjärn.
100 miljoner ton grus (kross) ( Går åt ca 25 000 ton dynamit för att spränga loss dessa volymer)
750 mil kabelgravar måste grävas
600 mil nya vägar måste byggas
1,6 miljoner ton cement. På Slite producerar Cementa 2,1 miljoner ton per år
Kritiska frågor som SVT borde vara intresserade av att försöka få svar på:
a) Vilka samebyar är det som ryker? 3 500 km2 är stort även i Norrland.
b) Från vilka områden/berg skall 100 miljoner ton kross sprängas? Vad kommer samerna att säga?
c) Vem skall leverera armeringsjärnet? Tillverkas inte i Sverige. Ryssland?
d) Allt detta arbete sker med dieseldrivna fordon. Gigantiska CO2 utsläpp är vad jag tror?
e) Varifrån ska cementen levereras? Får Slite tillstånd att öka till 3,7 miljoner ton?
f) Och till sist; vilken energikälla skall användas när det inte blåser?
Visioner är trevligt att prata om men SVT har skyldighet att med utgångspunkt i fakta granska vindkraftsindustrin.
Det är bara att studera verkligheten.
Det är dessutom en industri som till 90% ägs av utländska investment- och riskkapitalfonder.
BÖRJA GRANSKA.. DET ÄR ER SKYLDIGHET.”

VH
Johnny Steen
Ingenjör Elkraft
Ransby