Jag dristar mig till att kopiera och delge er delar av Lotta Grönings krönika i Epoch Times (2024-03-25) och Ann-Sofie Hermanssons i Göteborgsposten (2023-12-27).

Dessa två hoppets fyrar som blinkar i det svenska politiska mörkret. De sätter med sina krönikor fingret på situationen där vi numera de facto lever med ett överhängande hot mot vår hårt tillkämpade demokrati och yttrandefrihet.  

Som Ann-Soie Hermansson skriver i sin krönika i Göteborgsposten;

”Det är de goda människornas tystnad som är värst. Trots att övergreppen mot judar, fysiskt och verbalt, sker inför öppen ridå låtsas stora delar av såväl akademi, journalistik och politik som att det regnar. Var går gränsen för när vi moraliskt inte längre står ut med oss själva? När vaknar vi till sans och demokratin som vi känner den har dött av brist på civilkurage?

Det kan vara jobbigt att säga ifrån. Men nu är tid för klarspråk. Jag menar att judeförföljelserna är som kanariefågeln i gruvan. När den dör är vi alla som vill kalla oss anständiga medborgare i fara. Historien berättar för oss att det ofta börjar med judarna, men det slutar aldrig där. Antisemitismen är en sjukdom i samhällskroppen vi måste bekämpa. Demokratin kräver de civiliserade människornas moral. Den kräver vår solidaritet.”

Ikväll, till söndagsmiddag lagade jag en 10-minuters middag. Den bestod av;

2 Salciccia korvar (blandning av grisött, nötkött kryddat med vitlölk o timjan. Dessa delades på längden och jag skar flera snitt tvärs över korvarna. Tillagas i mikron 2 min på 900 W effekt.

2 st ägg saltas och peppras i speciella Tupperware muggar m lock som körs 1 minut på 900 W effekt i mikron. 

Sallad (Roman o Ruccola) efter behag som blandas med kvisttomater (körsbärs), paprikabitar samt två halvor av mogen Avocado.

Allt läggs upp på en stor tallrik och översprinklas med vitlöksdressing.

Avnjuts med en liten kall Zlatopramen (tjekiskt öl) samt surdegsbröd som bretts med min egna ”Braenngott” ett nyttigare alternativ till Bregott där Rapsoljan ersatts med Italiensk kallpressad virgin olivolja.

Braenngott görs såhär;  125 gram rumstempererat smör vispas ihop med 1/2 dl Olivolja och till detta tillsätts en rejäl nypa havssalt. Låt stå i kylen ca en timme så rätt konsistens erhålls.

BON APPETIT!

Denna maskin används för att lasta 450 ton jord/malm som ska raffineras och där man ska utvinna metaller att användas i ett litium bilbatteri. Maskinen bränner 3650 liter diesel-bränsle på ett 12 timmars skift. Litium utvinns/lakas ut från malm med hjälp av svavelsyra. Ett batteri i en elbil, låt oss säga en genomsnittlig Tesla, innehåller 12 kilo litium, 28 kilo nickel, 20 kilo mangan, 14 kilo kobolt, 90 kilo koppar, och 180 kilo aluminium, stål, och plast, etc…. .. .. i snitt 340 – 454 kilo metaller, som man måste utvinna via gruvdrift och bearbetas för att användas i ett batteri som bara används för att lagra elektrisk energi. Det är sanningen, om lögnen, om s.k. ”grön” energi”.

SLUTSATS: Det finns inget grönt med grön energi.

Not: Bilden (lånad) är enbart för illustration av i inlägget presenterade fakta.

Den svenska rennäringen har i allmänhetens medvetande, som en följd av många års ”inskolning” fått en närmast mytisk struktur som en naturens försvarare, där renskötseln sägs stå i harmoni med den orörda och opåverkade naturen i de svenska fjällen. Detta till skillnad från gruvnäring och det jord- och skogsbruk som pågår i och nedanför de fjällnära skogarna, som generellt anses vara miljöskadlig.

Miljöaktivister protesterar så snart något mineralföretag säger sig vilja undersöka huruvida det finns för landet viktiga mineraler vars utvinning skulle kunna komma staten, allmänheten och i förlängningen renskötseln tillgodo.

Ett av de allra senaste exemplen på sådan aktivism är den undersökningsborrning man vill göra i den s.k. Kallakfyndigheten där mätindikationer tyder på en stor och rik mineralisering av järnmalm. Man pekar på den inskränkning i renskötseln och den intrång i ”orörd natur” som detta skulle komma att innebära om brytnings-/undersökningstillstånd skulle ges. Man kan samtidigt notera att en sådan industrietablering i glesbygdskommunen Jokkmokk skulle innebära ett ick oväsentligt antal arbetstillfällen under ett antal år, att industriytan som skulle upptas/undandras från rennäring skulle handla om några enstaka kvadratkilometer (av de totalt ca 100.000 kvadratkilometer som ingår i Norrbottens län) inklusive vattenreningsdammar. Däertill skulle med all säkerhet nödvändig infrastruktur för såväl icke renskötande som renskötande och annan fastboende befolkning  kunna upprätthållas.

Samtidigt pågår då den ”hotade” renskötseln. Denna näring som om den skulle utövas av icke samisk befolkning, omgående skulle bli tvungen att gå i konkurs eftersom de intäkter som totalt genereras av denna näring är mindre än 100 miljoner kr/år medan statliga bidrag och stöd årligen utgör det dubbla. Sådan Ebberöds bank tillåts inte av finansiella aktörer eller den svenska staten – för vanliga företagare.

I renskötseln av idag och sedan ett snart halvsekel tillbaks, har olika sorters terrängfordon återkommande använts av renskötare. I början av 1960-talet kom den moderna snöskotern till allmänt utnyttjande bland såväl fastboende som samiska befolkningen. Så småningom reglerades rätten att färdas i terrängen pss att man inte fritt får framföra skotern i terrängen, med undantag för samerna som man anser har snöskotern som ett arbetsredskap. I början på 2000-talet sågs de s.k. fyrhjulingarna göra sin entre såväl för fritidsbruk, i skogsbruk och i renskötsel. För nyttjande nedanför odlingsgränsen finns numera strikta regler för när, var och hur man får nyttja detta fordon. För samebefolkningen gjordes samma undantag som för snöskotern, vilket även omfattas av polis och myndighetspersonal som gör tillsyn etc. Så därav följer att om man ska titta på markskador i fjällterräng så kan man på goda grunder konstatera att  det absoluta huvudansvaret för sådant kommer som  en följd av samernas aktiviteter. I tillägg till olika terrängfordon använder man sig i renskötseln även av helikopter för samling och förflyttning av renar/renhjordar. Som bekant använder denna kategori av fordon enbart fossila bränslen.

Miljöaktivisten Greta Thunberg brukar tämligen ofta hänvisa till vad ”forskningen visar” och har visat sitt stöd när det gäller att protestera mot etablering av gruva i Kallakområdet. Om vi då går till vad forskningen säger ifråga om renskötselns (och för all del även enstaka polisutryckningars) påverkan på fjällnaturen – den påstått och önskade orördheten, så säger forskningen i en  studie följande;

Skador på mark och vegetation i de svenska fjällen till följd av barmarkskörning.

I fältinventeringen fann vi enstaka körspår i eller i närheten av 8 av de 28 undersökta rutorna i fjällen och det fjällnära området, stratum 10 i NILS-programmet, alltså i närmare en tredjedel av områdena.

Vid flygbildstolkning av två inventerade områden i en större ruta om 5 x 5 km registrerade vi många linjära element som korsar terrängen, lättast var de att upptäcka i myrmark och i gles skog. Uppe på kalfjället (en liten del av det ena området) förekommer några spår, men de var svårare att följa. Vi har haft hjälp vid flygbildstolkningen av de spår som fotograferats och koordinatsatts av fältpersonalen inom NILS-programmet, såväl som av de erfarenheter vi fick från Gotland, där vi fann spår av terrängbil/traktor och av 2-hjuliga motorcyklar.

Av de svar som inkommit på enkäterna kan konstateras att det är svårt att få en överblick av läget genom att följa antalet sökta dispenser, eftersom de givna dispenserna kan gälla en eller flera personer samt ett eller flera fordon. De få anmälningar om olovlig körning som gjorts var några från Norrbotten och dessa gällde körning på snötäckt mark. Vi har i enkätstudien inte fått fram något entydigt mönster i omfattningen av körspår, annat än att de förekommer över större delen av fjällkedjan. Av de observerade körspåren överväger 4-hjuliga motorcyklar som fordonstyp och spåren förekommer över hela fjällkedjan. I många fall angavs det att dräneringsdiken har bildats i spåren utmed sluttningar och på många håll upplevs skadorna som stora och i några fall även över utbredda områden. Läkning av rivskador har rapporterats på några håll. Myrar återfår vegetation relativt snabbt, men på andra ställen kan det ta upp till 40 år att laga markaskadorna. Några svar har rapporterat partiell läkning, men att kompaktionen av marken gör att spåren syns tydligt ändå.

Allard, Anna

Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.

Löfgren, Per

Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.

Sundquist, Sture

Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.

Slutsatser jag drar – krav jag ställer som medborgare:

Om man på den samiska sidan anser sig vara och även fortsättningsvis vill vara ett folk som lever i harmoni med naturen och har ambitionen att ”lämna efter sig en natur i samma goda skick som då man tog den i anspråk” så måste man snarast upphöra med allt nyttjande av varje form av terränggående fordon och motordrivna flygfarkoster i sin renskötsel. En återgång till fotvandring under barmarkstid och flyttningen till sommarbetesområdena och tillbaks till fjällterräng på vårvintern måste då ske med renrajd och skidor som färdmedel under snötid. Känns som ett måste i sammanhanget, om man ska de facto kunna bedriva en miljövänlig renskötsel, som uppfyller såväl Gretas som Naturvårdsverkets och andra miljöaktivisters krav.

Greta Thunberg vill jag uppmana att sätta på sig glasögonen så de täcker även det andra ögat, för man blir ganska enögd om man inte ser helheten.

Lyssnar på barnradion historien om Nelson Mandela, som satt fängslad 27 år på Robbin Island utanför Kapstaden i en cell som precis räckte så han kunde sträcka ut sig på golvet.

Då hade vi en statsminister och politisk visionär, som inte skrapade med foten inför despoter, demokraturer, diktatorer eller en stormakt som USA. Efter nyårsbombningarna av Hanoi kallade han detta vid sitt rätta namn, terrorbombningar – och han jämförde denna handling med tidigare illdåd mot mänskligheten, som bl.a. bombningen av Guernica i Spanska inbördeskriget. Han krävde i ett annat direkt tal riktat till den Sydafrikanska regeringen att de skulle frige Nelson Mandela, att de skulle avskaffa apartheid. I ett överraskande tal medelade de Klerk, sydafrikas premiärminister, att apartheid skulle avskaffas och Mandela släppas fri. Upplösningen blev, till skillnad mot vad många trodde en försoningskommision, där de som ångrade sitt deltagande i apartheid inte fängslades. Att sedan Mandela efterföljdes av sedvanliga maktfullkomliga och korrupta ledare är en ann an historia.

Det var då det,  under 1900-talets sista decennier.

Nu år 2023 ser vi i direktsändningar efter direktsändningar hur Putin  och hans ryska armé i den ryska demokraturen, i sin ”specialoperation” dvs i sitt anfallskrig på den unga demokratin Ukraina, dagligen terrorbombar Ukrainska sjukhus, dagis, skolor allt i avsikt att ingjuta skräck i civilbefolkningen i detta land. Här i Sverige (och även till min förvåning i Finland) springer hela ”politikeliten” så snabbt de bara kan och åtföljda av den okritiskt rapporterande mediaapparaten mot NATO-dörren och ropar ”släpp in oss”, sedan Putin hotat världssamfundet i allmänna ordalag och rynkat på ögonbrynen när Finland och Sveriges NATO-ansökan kommit på tal. För Finland, som hållit en låg politisk profil vad gäller kritik av enskilda NATO-länder, öppnas NATO-dörren välkomnande. Till Sverige säger alla utom 2 regeringschefer i NATO ”jaaa!!! kom in”. De två landsföreträdare som inte säger det lever och verkar i (korrupta) kulturer där man är van vid att få något konkret (politiska eftergifter, ekonomisk vinning etc), för att göra en åtgärd. Sverige uppfattas som irriterande, ungefär som en vagel i ögat, för dessa makthavare eftersom Sverige till skillnad, mot dessa länder, hyllar/hyllat principen och värdet av yttrandefrihet som en demokratis ryggrad. Dessa landsföreträdare avskyr, förstår inte vikten av och bekämpar aktivt, likt Putin i Ryssland, yttrandefrihet i sina egna länder. Detta eftersom sådana friheter kan innebära att folket blir upplysta och därmed, hemska tanke, väljer bort sådana politruker.

I Ryssland har fängelserna fullt upp med att fyllas på av de sedvanliga tjuvarna, mördarna etc liksom alla som andas ett ord om att Ryssland är i krig med Ukraina, en uppenbar verklighet för alla som inte bor i Ryssland. Där råder totalkontrollerade medier, informationskanaler och en för makten lydiga och lyhörda domare och domstolar. 

NATO har i sina stadgar en artikel 5, som liksom de tre musketörerna i Alexander Dumas roman har som devis – ”en för alla – alla för en”.  Samtidigt känner åtminstone inte jag mig säker på att denna artikel skulle bejakas om den verkligen skulle behövas för Sverige. Så utgående från ett sånt resonemang kan man fråga sig om världen blir tryggare med allt större militära koncentrationer som byggs upp. Erfarenheten historiskt är ju trots allt att förr eller senare så vill dessa militära maktcentra ”testa”/visa hur duktiga de är eller gripa makten för att bekämpa fiktiva eller påstådda yttre hot – se bara på USA och Storbrittaniens anfall mot Irak där den Irakiska staten påstods ha tillgång till kärnvapen eller vara på gång att skaffa sig sådana. Att det hela byggde på en lögn hindrade inte de förment goda västmakternas beslut att anfalla, med känt resultat. Envåldshärskaren Saddam Hussein hittades där han gömde sig i en jordhålas och avrättades. Men, inte blev Irak mer säker eller demokratisk som följd av den västliga koalitionens anfallskrig, snarare råder den sedvanliga korruptionen och islamistiska vanorna nu mer än under Husseins styre.

Kommer att tänka på den svenske poeten Esias Tegnérs dikt, som speglar både pågående verklighet och drömmen om ett framtida samhälle.

”Väl formar med svärdet den starke sin värld

väl flyga som örnar hans rykten

Men någon gång brytes det vandrande svärd 

och örnarna fällas i flykten

Vad våldet må skapa är vanskligt och kort

den dör som en stormvind i öknen bort.

(Esias Tegnér, ”Det eviga”)