Samtal till den fasta telefonen, som jag alltjämt har, börjar vanligtvis med att en för mig okänd röst säger ”ja tjena Lasse, jag heter XXX och ringer för att ge dig ett erbjudande från YYY om att få ett fantastiskt erbjudande , bla bla bla”. Numera brukar jag helt kort bara fråga innan de börjat köra sin intränade erbjudanderamsa; -Vad vill du sälja? -Jag köper ingenting över telefon. -Tack men nej tack och hejdå.  Sedan lägger jag helt sonika på. 90% av samtalen till den fasta telefonen har detta innehåll, vilket lett till att jag allvarligt överväger att göra mig av med den fasta linjen, mina vänner ringer ändå på mobilen liksom jag själv. Jag är spyless på alla dessa personer som försöker sälja ”konserverad gröt” och erbjuder mig gratis ditt eller datt när jag vet att i slutänden kommer det inte vara gratis, personer som stör mig i middagen eller lagom till TV-nyheterna.

Kom ihåg den gamla sanningen att ”om ett erbjudande verkar för bra för att vara sant – så är det det också, dvs för bra för att vara sant”. Säg aldrig ja på någon fråga om du vill prova det eller det, för de spelar oftast in samtalet och sedan sitter du med problematiken att visa att du inte gått med på något avtal med dessa skummisar.

Det är vare sig omoraliskt eller dålig uppfostran att helt sonika säga ”hej och nej tack och lägga på” när du blir uppringd. Dessutom besparar du dig många timmar av oro, ilska och kostnader på det sättet.

Nedanför varje inlägg som jag skriver finns det att fält med texten”leave a comment”. Genom att trycka på den och skriva ner dina synpunkter och tankar får du chans att ”tycka till” om det jag skriver och andra kan också se det.

En gång i tiden bestod börsens bolag av företag och företagare som använde denna institution för att finansiera en satsning eller expansion. Folk placerade sina pengar i aktier på lång sikt, ibland decennier. Man fick aktiebrev som var tryckta på samma sätt som pengar, en del finns fortfarande bevarade som minnen inom glas och ram. SKF, Stora Kopparbergs bergslags AB, Volvo, Scania Vabis var exempel på svenska företag på börsen. Börsvärdet var relaterat till respektive företags substansvärden.

Idag hör vi på nyheterna flera gånger om dagen hur ”Marknaden” tycker si och Börsen reagerar då så. Man frågar sig ”vem är Marknaden”? När man sedan utvidgar sina funderingar till sin omgivning så får man svar som ”jamen det är ju vi – du och jag, alla”. Men, jag äger inga börsnoterade aktier. En kort tid i samband med att min bank uppgick i en annan ägde jag några Astra-aktier, som, jag ganska snart sålde – med förlust. Ägde och ägde förresten, jag fick en maskinskriven sida med uppgift att jag hade 5 Astraktier i någon depå som var värda nästan 2000 kronor.

I ett dokumentärliknande reportage för någon tid sedan berättade man om hur det i källaren på Börshuset står ett antal datorer som programmerats att köpa och sälja aktier för sina ägare på givna indikationer, exempelvis om en aktie stiger 25 öre så ger den säljorder. datorerna i Börshusets källare köper och säljer aktier i tiotusental per sekund, ja just det per sekund – inte per år.

När man sedan pratar om att företag ska börsnoteras för att ”få många ansvarsfulla långsiktiga ägare som tar ansvar för företagets utveckling”, så frågar jag mig om det är de där datorerna nere i Börshusets källare man avser. De är ju programmerade att vid varje tillfälle söka största möjliga avkastning snarare än långsiktighet. De programalgoritmer som styr deras beteende är utformade mot att göra många snabba affärer med stora mängder aktier med små vinster snarare än att ”ligga på aktien” i väntan på att de långsiktigt ska öka i värde.

Dessutom, ett företags värde på börsen idag speglar inte företagets substansvärde utan snarare de förväntningar som ”marknaden” har att de ska överträffa det senaste kvartalets utfall.

Tänk om man skulle utforma sitt eget liv och sätt att vara på samma sätt som börsen är inrättad. Vilken långsiktighet skulle man då få i sitt liv? …eller snarare – vilket liv skulle man då få?

Sedan några år tillbaks är ett antal vetenskapsmän säker på att vi går mot en global uppvärmning med 2-4 graders varmare klimat på en 25-50 års period.  ”Vetenskapen” för ca 20 år sedan var ”säkra på” att vi var på väg mot en ny istid, lika säker är man nu på att vi går mot en global uppvärmning.  Om man betraktar att SMHIs superdatorer kan lämna en prognos för de närmaste två dygnen med ca 80% säkerhet kan man om man extrapolerar detta till ett år förstå hur ”säker” man kan vara på att vi går mot en varmare tid.

Om man nu gör antagandet att vi de facto är på väg mot varmare tider, så kvarstår frågan vad är drivkraften för detta? Är det mänskliga aktiviteter eller är det andra mer komplicerade samband som råder och som vi trots våra superdatorer inte kan förstå ännu?

För att citera min husfilosof Tage Danielsson; ”utan tvivel är man inte riktigt klok”

Nu startar jag en blogg. Jag vill börja med att citera den store humanisten Tage Danielsson, ”för den trötta samhällskroppen vore kanske boten ifall tankarna i toppen kom från roten”. Ungefär så ska det bli med det norrländska perspektivet på den brusande omvärlden. Som sagt välkomna