När man från Luleå Kommuns sida ville ta i anspråk den tomt som Vitå Folkets Hus ägde och drev verksamhet på, i sent 1900-tal, sa de som då företrädde Vitå Folkets Hus (VHF) att ”javisst så länge det inte betyder en nerläggning av skolan utan ett bygge för framtiden, en framtodens skola i Vitå”.

Så skedde och, vilket framgår av tillgängliga byggnadshandlingar, så var VHF, som partner och representant för Vitådalens befolkning och barn, med och, efter nerrivandet av de gamla Folkets Huslokalerna, tillsammans med Luleå Kommun byggde vi den nya skolan och det nya dagiset.

Alltsedan färdigställandet där VHF under hela byggnadstiden deltog som en partner till kommunen , åtog sig VHF att, enligt rullande 3-årigt avtal, hålla lokalerna, utanför själva skolsalarna, tillgängliga för människor och föreningar i bygden  att nyttja för  olika evenemang och privata tillställningar. Kommunen och VHF  såg  tillsammans den stora nyttan av  de gemensamma lokalerna. Som tack för detta tillsköt och gör så alltjämt, kommunens fritidsförvaltning en summa om i storleksordningen 300.000 kr årligen för att möjliggöra allt detta.

Dåtidens kommunala politiker byggde tillsammans med folket i Vitådalen framtidens skola.

Idag, mindre än ett halvsekel efter detta, står återigen Luleå Kommuns framtida skola på agendan. Men, idag vill man från kommunens sida inte bygga för framtiden, utan riva ner den. Det pratas och skrivs om nödvändigheten av storskolor centralt belägna i innerstan i Luleå, samtidigt som man säger sig bejaka att hela kommunen, hela Sverige, ska leva och frodas. Har de då glömt eller inte förstått att förutsättningarna för detta börjar med att framtiden-barnen, måste få finnas, kosta och ges möjlighet att leva även ute på landsbygden. Man vill lägga ner skolan och basen för elevrekryteringen genom nerläggning av Jämtöns förskola. Man vill dra samman alla elever i mammutskolor där de små riskerar bli mobboffer och känna utanförskap. Istället för en trygg skola, där alla syns och märks och stöttas av de närvarande vuxna, vill man skapa en anonym tillvaro för dessa spröda plantor som ska växa upp och bli vår bygds framtid, en tillvaro där de riskerar att vissna med oss alla som förlorare och med framtida stora samhälleliga kostnader för barn som inte orkade eller inte fick möjligheten, att vara små fragila och skyddsvärda.

Varför kan inte de styrande ta till sig den kraft och de möjligheter som engagerade människor i vår dalgång erbjuder politikerna? Varför ser de oss som bor ute på landsbygden inte som den tillgång vi är utan som motståndare som man inte ska eller behöver bry sig om, under de fyra år som löper mellan valen,  bara för att inför valets ”galge” stå och uttala alla dessa klyschor om att ”Vitåskolan ska inte läggas ner”, ”hela landsbygden ska leva”, allt i hopp om att bli omvald och fortsatt få utöva makten.

Tror ni alla politiker och tjänstvilliga kommunaltjänstemän att det är vi som är problemet, snarare än nyckeln till lösning vid skapandet av ”framtiden skola i Luleå kommun” ?  Om så, så kommer domen över er att bli hård i september 2022.  Glöm inte att den kommunala kärnverksamheten är att tillse medborgarnas behov av vård, skola och omsorg. Där ingår t.ex. inte att driva verksamhet i en annan världsdel,

Slutligen, eftersom nuvarande kommunalrådet Niklas Nordström själv växte upp i Vitådalen och gått på Vitåskolan, borde han som ett levande exempel på att landsbygdens barn visst kan vara framgångsrika, inte prata om behovet av nerläggning av byaskolor utan istället använda Vitåskolan som exempel på den styrka som finns i dessa byaskolor, när man på kommunhuset pratar om och arbetar för, att skapa framtidens Luleå och framtidens skola i vår kommun.

Tänk om, tänk rätt – och gör sedan rätt!