Kategoriarkiv: Filosofi, Etik och Samhälle

På denna sida förekommer mina tankar och funderingar kring större och mindre händelser och skeenden

Tankar vid vårsommartid 2021 – mer aktuella än någonsin januari 2023

Vårsommaren är här och jag beter mig som en äkta svensk. Vad menar jag då? Jo, jag fortsätter att mata alla de stackars domherrar, talgoxar, bergfinkar, grönsiskor mfl  som utsvultna anlänt efter en tillvaro under vintern i andra sydligare länder. Med dessa småfåglar, som vi alla vill ha kring oss och glädjas åt under sommaren, följer en tjuvaktig och skurkaktig svans i form av klaner av strykfåglar som skator och kråkor. Lite pliktskyldigt schasar jag bort skatorna och kråkorna när jag kommer ut och ser dem vid fågelborden. Jag gör inga ytterligare, mer kraftfulla åtgärder, mot dessa tjuvar och fridsstörare trots att jag vet att skatorna stjäl de utsvultna småfåglarnas mat, kör bort dem från maten när de sitter och äter och att skatorna och kråkorna senare under sommaren kommer att bli alltmer fräcka och sluka småfåglarnas ungar, hacka sönder och äta upp de ägg som våra höns lagt. De, liksom alla ”sööta” ekorrar som också stjäl småfåglarnas mat, tär på och blir bara fler för varje år som går medan småfåglarna blir färre för vart år.

På samma sätt sitter det ett antal skatliknande, kråk- och ekorrliknande personer, som  inte visat sitt rätta förrän efter de av oss valts att styra och företräda oss små fåglar i den svenska tillvaron, medan de själva berikar sig på våra gemensamma tillgångar, skriver sig hemma hos mamma för att kunna kvittera ut dubbel bosättning, får EU-traktamente (3000 kr/dygn)trots att de sedan många år bor i EU-huvudstaden, skriver sig i sommarstugan alltmedan de bor med familjen. Listan kan göras lång. Detta sker alltmedan en annan sorts skator och kråkor bildar gäng som rånar de små fåglarna på deras tillhörigheter, förgiftar inte bara barnens sinnen utan även deras kroppar med dyra droger, som mer eller mindre tvingar de småfåglar som blir begivna på drogerna att begå brott själva mot andra småfåglar, för att finansiera sina skapade giftbehov.

I ett annat land, långt från vår vårsommargrönskas tillvaro, hanterar man situationen på så sätt att de river ut gangsterskatornas och dito -kråkornas bon, allt i avsikt att rycka undan grunden för sådana gangster och terrorister. Men, invänder då våra svenska företrädare, vän av ordning och vän av miljön, att så kan man inte göra, det får räcka med att säga ”ajaj, så får ni inte göra”. Och, sedan uppmanas vi alla att öppna vår famn och vårt land för dessa stackars missförstådda gangsterskator, som bara beter sig så där för att de själva haft en jobbig barndom!?

Vilken börs då?

På senare tid har jag på grund av rådande omständigheter känt mig föranledd att hålla noga koll på börsen. Vilken börs då – frågar vän av ordning?

Ja den närmast till hand liggande, min egen plånbok innehåller numera bara några plastkort och beteckningen ”börs” blir därmed ganska vilseledande.

Jamen, säger då du kanske – NASDAQ,  Stockholmsbörsen eller NYSE?

Mitt svar – ingen sådan, saknar såväl gnista som aktier för att motivera sådant intresse.

Men, alla vi som inte har ett långtidsavtal med en el-leverantör och i sken av dagsläget inte vill teckna något sådant, vi är hänvisade till s.k. Börs-el.

Eftersom jag bor i norra Sverige så har jag tidigare inte känt det aktuellt att hålla koll på elpriserna och dessutom hade jag fram till sista augusti i år ett flerårigt avtal med kostnad per kilowattimme om drygt 40 öre.

Det finns två typer av sådan ”Börs-el”, ”dygns-el” och ”timpris-el”.  Startade med att anteckna mig för dygns-el, men upptäckte efter en månad att det inte alls var dygnspriset på Nordpool (el-börsen) som styrde kostnaden utan el-bolagen gör ett s.k. viktat medelpris för hela månaden. Så då påverkas priset jag ska betala i mindre grad av min egen konsumtion av el utan snarare av hela kollektivets. Exempelvis så hade jag i september en 155 kr högre faktura än jag skulle haft om man summerat dygnsförbrukningen för varje dag och multiplicerat med det aktuella dygnspriset.

Såhär räknar bolaget; viktat dygnsmedelpris för september var 100,72 öre/kWh  multiplicerat med förbrukningen gav i mitt fall en förbrukningskostnad om 2528 kr medan om man räknar förbrukningen per dygn och multiplicerar med Nordpools faktiska dygnskostnad, så hamnar man på summan 2373 kr. Det blir mycket pengar på ett år och min insats för att hålla nere konsumtionen avspeglas inte särskilt bra i fakturornas storlek,

Nu har jag, fr.o.m. 1 November, swishat om till timpris-el, där man betalar för den faktiska förbrukningen för respektive timme.

Så nu har jag lagt upp en ”favorit-länk” till Nordpools hemsida och vi planerar att försöka undvika att använda el, så mycket vi bara kan och speciellt de timmar (7-10 på morgonen och 14-17 på eftermiddagen) då timpriset skjuter i höjden.

Få se efter några månader hur vi klarat börskollen.

Svensk Yttrandefrihet!?

Så här skriver man i GP (Göteborgsposten) apropå ett uttalande på sociala medier av en företrädare på digitala kanalen Riks (SD-ägd).

”Hon heter Rebecka Fallenkvist och är känd som ansiktet utåt för Sverigedemokraternas tv-kanal Riks – men sedan en dryg vecka tillbaka har hon varit avstängd från jobbet. Anledningen är att hon la upp ett inlägg på kontroversiellt inlägg på Instagram som anklagats för att göra antisemitiska anspelningar.”

Och vad gjorde och skrev då Fallenkvist på Instagram? Jo, hon lade upp en bild på boken Anne Franks dagbok och skrev följande: ”50 sidor in och hittills har Anne Frank endast slagit mig som sedeslös. Kåtheten själv”.

Inlägget väckte upprördhet och ledde snabbt till kraftiga fördömanden, inte minst i bland judiska föreningar och organisationer.

”Fallenkvist uttrycker en anmärkningsvärd respektlöshet för Anne Frank som Förintelseoffer. Normaliserande av ett förråat språkbruk och skamlös trivialisering av Förintelseoffers lidande är oanständigt och ovärdigt, desto allvarligare från en folkvald politiker som åtnjuter stort inflytande”, skrev Judiska Centralrådet i ett uttalande.

Israels ambassadör i Sverige, Ziv Nevo Kulman, fördömde inlägget och kallade det för en ”avskyvärd förolämpning, respektlös mot minnet av Anne Frank”, enligt TT.

Man kan ju fundera om yttrandefriheten, grundlagsfäst i Sverige, bara kan tillämpas när man bränner religiösa böcker? Utifrån den information man hittills fått i medierna så torgför hon (Falenkvist) enbart sin egen åsikt om boken som Anne Frank skrev, inte om det som senare skedde personen Anne Frank genom Nazisternas krigshandlingar och brott mot mänskligheten.

Jag har läst betydligt elakare recensioner av böcker och deras författare, så jag har svårt att förstå upprördheten i detta fall, lika lite som jag förstår upprördheten när Paludan far runt och bränner koranen på olika ställen i Sverige.

Menar vi något med begreppet yttrandefrihet så måste den ibland få ta sig upprörande uttryck, det är ju själva vitsen med detta. Att hålla tyst, bli kränkt eller ledsen eller rentav  hålla med  ”den allmänna opinionen” av rädsla för att inte riskera att uppröra, är ju detsamma som att ställa sig på samma sida som de som vill tysta yttrandefriheten.

Tänker på julvisan; ”se då smyga tomtar fram ur vrårna, fram ur vrårna, tissla, tassla, trippa lätt på tårna, lätt på tårna”.

När det gäller denna fundamentala grundlagsskyddade rätt, så ska vi inte göra som i julvisan. Avslutar med en av alla de satirladdade teckningar som den ifjol avlidne Lindström bestod oss alla med.

-Det hade jag inte en aaaning om!!

Tänk att mina husgudar Hasse&Tage kan vara så dagsaktuella, såhär 60 år efteråt. Lyssna på det alla ni; Morgan Johansson, Karl-Petter Torvaldsson, Annie Lööv och begrunda era synder och underlåtelser. Nya statsråd, nya kvastar men samma monumentala okunnighet och oförmåga.

Apropå de senaste jätteköerna på Arlanda och deras förutsägbarhet. Hänvisning till YouTube för sketchen – lyssna och lär.

Skjutningarnas i Sverige kostnad för oss alla

Snart sagt varje morgon annonserar nyhetssändningarna att nu har det skett en ny skjutning med mer eller mindre dödlig utgång. Såvitt man kan bedöma så handlar det i den överväldigande majoriteten om uppgörelser i den s.k. undre världen. Om offret dör på skjutplatsen så blir det ju i princip inte annat än den redan överbelastade poliskåren/rättsväsendet som får lägga resurser på att hitta förövarna innan den skjutnes kompisar/gäng/klan hittar förövaren/förövarna. I det senare fallet kommer viktiga samhällsresurser utom polisväsendet inte belastas i någon högre grad.

Men, om skjutoffret överlever beskjutningen och hamnar i sjukvården, så kommer ambulansresurser, intensivvårdsresurser, operationspersonal, krishantering mm tas i anspråk. Eftersom sjukvården, med rätta, gör en prioritering i sin resursanvändning så går alltid en akutskjutning före planerade/planerbara nyttjande av IVA-resurser, operationer såsom canceroperationer, byten av höftleder m.fl liknande operationer. Det innebär att det lidande som skytten/skyttarna skapar fortplantar sig från den omedelbara familjekretsen kring offret ut i övriga samhället på bred front, i form av en otrygghet som sprider sig i befolkningen liksom i ökande kostnader för mycket dyrbarIVA/operation/eftervård, som i dagsläget faller på regionerna, dvs allas våra ”landstingsskatter”.

Vad kan man då göra åt det hela?

Ett sätt att hantera detta kan vara att inrätta en separat krigsoperationscentrum, i likhet med vad som råder i krigförande länder, med resurser avsatta direkt ur statskassan, därmed undviks i möjligaste mån att den vanliga regionala skattefinansierade sjukvården belastas med dessa mycket sjukvårdsresurskrävande fallen och i bästa fall att det märks i statskassan vad sådana skjutningar faktiskt kostar samhället. Ett utfall av en sådan gryende insikt kan eventuellt leda till att man slutar med att prata om att ”vi ska vända på varenda sten” och de facto gör verkstad av sina käcka uttalanden om att ”vi ska knäcka gängkriminaliteten”. Dilemmat för politiker och samhälle med en sådan sjukvårdslösning är att man samtidigt med inrättandet också därmed manifesterar att Sverige befinner sig i en, om än med krigsmått mätt, låggradig form av inbördeskrig.

Ett alternativ, för de (hittillsvarande fåtal) fall som rättsväsendet lyckats lösa och få mördarna ställda inför rätta och dömda till långvariga straff, vore att i tillägg till fängelsestraffet låta förövarna eller det gäng/den klan de tillhör/engagerats av, betala sjukhuskostnaderna för skjutoffret fullt ut.