Det kanske är ett tecken på att man blivit en mogen man (gubbe skulle de yngre karakterisera mig som), för jag upplever att jag har svårare att ta till mig och lyssna på svammel och pladder.
Nu senast råkade jag trycka på P3 när jag satt och körde in till jobbet. okay, tänkte jag, då får man väl sig ungdomsradio till livs. Om programmet som jag lyssnade till är signifikativt för den kommande generationen så bävar jag för den dag man går i pension. Det var ett skitsnackande och munpratande på alla de tre radiodomptörerna som satt i studion. En ung dam med tydlig Skåne-dialekt verkade ha Tourettes syndrom ( en sjukdom som karakteriseras av personens oförmåga att sovra de ord som väller ur munnen och det mesta kryddas med grova könsord). jaja, jag har hört orden kuk och fitta förut, så det blev lite tjatigt och finesslöst när hon efter fem minuter i etern (en evighet!) ännu inte nått till den punkt där hon kunde förklara hur det patrialkaliska samhället förtryckte henne och hennes könssystrar. Manspersonen i studion gjorde sitt bästa för att haka på med allegorier hämtade från hans fantasivärld. Så sa han bl.a. ungefär som så om en man att denne person ”påminde om eller liknade en pisskåt babian med könet pekande rätt upp i himlen”. Det verkade mest som ett småskolegäng som samlats och försökte överträffa varandra i knull-relaterade uttryck – Suck.
Funderingen från min sida, innan jag slog över till annan kanal, var ”och det används våra licensmedel till”.
På P4- lokalkanalen satt en lokal radiostjärna och hummade och svamlade i ett helt oförberett snack. Som vanligt hade Kerstin Berenz bestämt vad vi skulle tvingas lyssna till, så det blev Magnus Uggla för 34:e gången den dagen och några till 15-minuters stjärnor som idisslas gång på gång så länge de är ”heta”.
Vidare till ”ondgörelsens kanal” P1 där man på central plats (i Stockholm) sitter och ifrågasätter snart sagt allt utom sina egna roller och de egna oomkullrunkeliga teorierna hur samhället utanför studion fungerar. Skulle man använda dessa inslag och deras val av ”experter” som norm för hur Sverige ska fungera så skulle vi ha ett matrialkaliskt samhälle där Gudrun Schyman satt närmast Gud och där Gud naturligtvis är en kvinna.
Så det fick bli så att jag kopplade upp min mobil med spotify och Hasse och Tages ”Lindemän” – och si då ljusnade det igen. Tänk att dessa hedersmän fortfarande efter mer än trettio år känns dagsaktuella med sina iakttagelser av samhället. Eller, snarare är det nog så att samhället alltjämt befinner sig i ungefär samma stadium som då. Lyssnar på Hasse i rollen som Palme när denne blir nerskickad för att köpa en liter mjölk i den närmaste affären och konstaterar att ” 2 å 15 för en liter mjölk – det var det jävligaste, -det hade jag inte en aning om”.
Vi har 349 politiker som sitter i Riksdagshuset på vårt mandat. Men till att börja med ser de till att de har en rejäl pension/fallskärm som ska veckla ut sig när de inte längre har plats vid smörgåsbordet. Folket behöver de bara en gång var 4:e år däremellan är vi alla av sekundär betydelse.
På hemvägen från jobbet chansade jag sålunda på radions P2, som vanligtvis är en helt gudomlig kanal med sin klassiska musik – ett balsam för själen. Där hade tyvärr den klassiska musiken från förmiddagen fått lämna plats för sena eftermiddagens olika minoritetsspråk. Så det blev till att lyssna på ”finnmix”. Även om jag inte förstår finska så spelar de i alla fall folklig musik – och humpa är ju alltid humpa och där tror jag tack och lov inte Kerstin Berendz har producerat musiken.
Man kan tycka att livet är för kort för att man ska öda tid på att lyssna på skräp, äta skräpmat, sitta och prata plattityder med människor man inte har något gemensamt med osv osv. Men, när man gjorde lumpen (på den tiden när det fortfarande var allmän värnplikt, smaka förresten på orden ”allmän” och ”värnplikt” !) så bestod tillvaron till en väsentlig del av väntan och meningslös tidsspillan.
Kanske är det så att man behöver lida lite grann för att kunna rätt uppskatta de goda stunderna.
Så nu ska jag sätta på någon reklamfinansierad kanal på TV och riktigt lida några timmar – så vet jag att resten av helgen kan man ha det kul och en tillvaro med meningsfyllt innehåll.