Ett litet påpekande för de som eventuellt missat det;
Årsmötet för Vitå Jaktvårdsförening äger rum nu på söndag 3 augusti kl 18. Platsen är Vitå Folkets Hus.
Alla medlemmar hälsas välkomna till detta möte.
Agendan följer de av stadgan påbjudna.
Kategoriarkiv: Jaktfrågor
Reflektioner över reflektioner efter en byastämma
En ung jägare från Vitå Jaktsällskap skrev på föreningens bloggsida, efter byastämman för mantalsägare i Vitå by, om sin upplevelse av densamma.
I en tidigare version av det här inlägget, hade jag lagt in hela hans inlägg här, eftersom det uppfyllde två kriterier som jag hyllar;
1. Det var undertecknat
2. Det han beskrev var hans egen upplevelse av/syn på byastämman sådan den formade sig.
Han har nu bett mig ta bort hans inlägg i sin helhet och gav mig även skälet för detta. Jag hade inte något illvilligt eller elakt syfte med att citera honom i sin helhet, utan snarare det motsatta. Men, när han nu inte tycker om det, så har jag hörsammat hans begäran och lyft ut hans inlägg.
Mitt inlägg och mina reflexioner i övrigt står fast och jag låter därför även i fortsättningen det hela bli en tänkt dialog/diskussion med honom om det han anser och skriver.
Låt mig börja med att säga att jag har den största respekt för dina synpunkter och hur du beskriver byastämman, även om jag inte delar dem eller din upplevelse av densamma. Jag tycker det är bra att du framför dina tankar och att du genom att underteckna inlägget visar att du står för vad du tycker.
Jag tror att det finns två kärnpunkter i ditt inlägg.
Det första att ”du vill jaga och inte bråka. ”
Det tror jag egentligen gäller alla jägare i såväl Vitå Jaktvårdsförening som i Vitå Jaktsällskap. Utan att gå in på alla detaljer kring upplösningen av dåvarande VVO’t så kan jag väl konstatera att ett stort antal markägare, ca 3/4, hade ledsnat på de bråk som försigått under flera år före upplösningen och beslöt att återföra sina marker till en Jaktvårdsförening, där medlemmarna, snarare än myndigheter i form av byråkrater på Länsstyrelsen, beslutar i frågor som handlar om vad man kommit överens att man får och inte får göra osv. Vem som har rätt i alla detaljer kring orsakerna till upplösningen finns det som vanligt inget facit för, men som jag och berörda myndigheter ser det så har det forna Viltvårdsområdet upplösts under lagligt korrekta former – oavsett vad man kan tycka om detta.
Det andra ”avseende hur det hela gick till på mötet/byastämman.”
Jag deltog också i den nyss avhållna byastämman . Ett trettiotal personer deltog. Visst meningsutbyte uppstod i entrén där Olle A på Byaåldermans uppdrag prickade av alla markägare, dvs de som har s.k. mantal i byn.
Låt mig börja med att konstatera: En byastämma är inget forum där allemansrätt råder. Det är ett årligt återkommande föreningsmöte/årsstämma för mantalsägare i byn.
Årsstämman avser enbart dessa män och kvinnor som äger mantal i byn [alltså är markägare med beslutanderätt] som på ett demokratiskt sätt ska besluta kring de samfällda skogs- och vattentillgångarna, om och i så fall hur de ska nyttjas och till vilken arrendekostnad.
Surt kan vi som icke mantalsägare tycka, och det tyckte uppenbarligen flera deltagare på mötet – även du. Men, det är egentligen inte konstigare än ett möte i en syförening där man beslutar om hur föreningen gemensamt ägda symaskiner ska nyttjas eller hyras ut, till vem och på vilka villkor.
Undertecknad äger en liten fastighet på ca 6 ha som inte har något mantal.
Alltnog, eftersom byastämman vänder sig och endast inbegriper de som är mantalsägare så kan man säga att vi som inte har mantal men som äger mark eller är bosatta i byn får närvara i mån av plats. Vi har dock inte rösträtt, men sedvana är att man får yttra sig och säga sin mening även om man inte får rösta. Så skedde också.
Beslutet på byastämman blev att alla boende, markägare och arrendatorer av mark i Vitå ska få lösa jaktkort för småvilt på byns vatten inkluderande Bäverjakt efter Lillån upp till Holgers stuga.
Eftersom det innebär att byns yngre jägare kan få jaga småvilt så tycker jag det var ett bra beslut.
När vi sedan kommer till byns marker så beslöts att Bovallen om ca 10 ha skulle vara reservat (till skillnad från föregående år) samt att Hållhägnan om ca 45 ha ska även kommande älgjaktsäsong tilldelas Vitå Jaktvårdsförening eftersom denna mark är omslutet av VJFs marker. Beslutet gällande Bovallen relaterade till jaktsäkerhet eftersom såväl VJS som VJF har anslutande jaktmarker.
Vad är då kontentan av det hela. Jo, kanske den att många på stämman som framförde synpunkter, klagomål och anklagelser, först borde ta reda på fakta i det hela. Om så hade varit fallet så hade många av diskussionsinläggen vid byastämman inte behövt framföras och vi hade kanske kunnat använda stämman till att påbörja en väg mot den framtid där alla kan jaga på byns samlade areal i form av två föreningar eller en enda, men där provokatörer och bråkstakar inte göre sig besvär.
Till slut vill jag även säga till dig att om man skriver på vilken hemsida, bloggsida eller förenings hemsida som helst på internet, så är den tillgänglig för alla att ha synpunkter och tankar kring.
Om vita Korpar i Vitå!
I en förening som jag känner till används uttrycket flitigt att ”vi lever i Vitå, den by där Korpen blivit vit?”, med betydelsen att – ja just det, vadå?
Jag bestämde jag mig för att ta reda på om det finns vita korpar. Och, resultatet då? Jodå de förekommer faktiskt. För dig som är intresserad av att ta reda på fakta (och som nöjaktigt behärskar engelska) så kan du kika in på; http://vancouverislandbirds.com/Journal255.html
Eftersom ägaren till sagda hemsida har bildrätten till de vita korparna så nöjer jag mig med en sidhänvisning. Du som är nyfiken kan ta kameran och ge dig ut i Vitå med omgivningar och försöka fånga en vit korp på bild. För, sällskapet påstår ju att sådana finns här i byn.
När det gäller albinism, som termen lyder, så är albinovarianter relativt ovanliga bland djur och människor, men de förekommer.
Det finns också vita älgar. Bland andra, så har naturfotografen Ingemar Pettersson fångat en mäktig vit älg på film. Se filmen på; http://www.expressen.se/gt/ovanlig-albinoalg-blev-fangad-pa-film/
Här i Vitå har vi mängder av vita älgar, åtminstone måste det nästan vara så att om vi har älgar i omgivningen, så måste de vara vita. Vad menar jag med det? Jo, om det finns älg så måste de vara vita. Under hela vintern har jag inte vid något tillfälle på mina strövtåg stött ihop med, eller lyckats få se, någon älg. Det omfattande skyttet av älgkor i omgivningarna, liksom här i byn, kombinerad med avskjutning av stora tjurar verkar ha gjort verkan. Det har förvisso varit påbjudet från s.k. älgvårdande myndigheter, att jakten ska ske på detta sätt, men som vanlig enskild människa kan man ju fundera hur man ska åstadkomma föryngring i älgstammen om man skjuter bort alla älgkor?
Min fundering därvidlag: En älgtom skog kan väl knappast glädja någon annan än enstaka skogsbaroner, medan vi vanliga mindre skogsägare gärna ser ett rimligt inslag av älg i skogen.
För att återvända till utgångspunkten för dagens epos – uttrycket som den lilla jaktföreningen i byn brukar slänga sig med om den vita Korpen, i betydelsen (kan man anta) att de menar att andra gör en omskrivning av verkligheten som är till deras nackdel, vad gäller det s.k. jaktbråket,. De glömmer naturligtvis alla de tillfällen när de själva gör/gjort sig skyldiga till att i alla tonarter och på de media de kan komma på, skriva/skrika en förvanskad variant av verkligheten.
Vettiga människor, utom några i den lilla jaktföreningen och deras närmast sörjande, kan se och förstå att man bland dessa personer har en ”speciell” verklighetsuppfattning. Om man ska göra en reflektion över deras påståenden, så utmynnar denna i konstaterandet att det är samma sanningshalt/trovärdighet i deras påstående om vita korpar i Vitå, som i det mesta de påstår om folk i byn, som inte delar deras verklighetsbeskrivning.
En slutfundering: Om vi inte har några, vare sig vita eller bruna, älgar i skogen, vad ska vi då bråka om i byn?
”Samverkansforum” i Vitå 3 februari 2014, kl 18.30 Vitå Folkets Hus
Enligt vissa har vi ett pågående ”jaktbråk” här i Vitå, som undertecknad snarare skulle karakterisera som ett ”maktbråk” kring och över jakten på framförallt älg i Vitå. De mest påstridiga aktörerna återfinns i Vitå Jaktsällskap, gemenligen kallad ”sällskapet” eller VJS med ca 1000 ha jaktmark uppsplittrat på en mängd småstrippar. Den andra föreningen, Vitå Jaktvårdsförening ,vanligen kallad VJF, har ca 3/4 av det förutvarande Vitå Viltvårdsområdets ca 6000 ha. Med användande av vanliga demokratiska spelregler så har den större föreningens medlemmar och tillika markägare för två år sedan avskaffat Vitå Viltvårdsområde och bildat VJF. Detta motsatte sig ”sällskapets” förespråkare,
I tillägg har undertecknad av några högröstade personer med hemvist på ”sällskapets” hemsida påståtts vara ”språkrör” för Vitå Jaktvårdsförening trots att såväl jag som företrädare för VJF, påpekat att så inte är fallet. Orsaken till detta tillmäle är orsakad av att jag vid ett flertal tillfällen här på min hemsida skrivit om händelser och påhopp på VJF och speciellt dess företrädare Olle A, som ”sällskapets” företrädare genomfört. Det bör noteras att mina blogginlägg har tillkommit som ett svar eller tillrättaläggande efter det att ”sällskapet” på sin sida skrivit direkta osanningar, förvridna fakta och fria fantasier.
Om du som läsare har intresse av att ta del av VJFs syn på bakgrund till upplösningen av Vitå Viltvårdsområde liksom vad föreningens yngste jägare på ett klart och redigt sätt skriver, så kan ni läsa under fliken ”Aktuellt” på Vitå Jaktvårdsförenings sida.
Nu till det kommande Samverkansforumet.
Eftersom jag i utskicket i våra brevlådor med inbjudan till mötet, nämns som en av ”orosstiftarna” och kanske rent av ”en av anstiftarna” och vidmakthållare av jaktbråket, så avser jag att delta på mötet. Vikten av att delta accentuerades också av inbjudningens sätt att uttrycka ett underförstått hot där det står ”att inte delta är också ett val”.
Samma dag hade vi inplanerat ett, sedan vårt senaste styrelsemöte i Föreningen Vitådalen (i oktober/november 2013), uppföljande möte den 3 februari kl 18.30 i Jämtöns byagård och där jag i egenskap av ordförande för Föreningen Vitådalen är sammankallande.
Det innebär därmed att jag tyvärr blev tvungen att skjuta på ett möte där bl.a. hjärtstartare och utplacering av dem, liksom hjärt-lung-räddning (HLR-utbildning) skulle beslutas av Föreningen Vitådalen. Jag skriver tyvärr, eftersom jag anser att utplacering av hjärtstartare och HLR-utbildning av folk i hela Vitådalen är viktigare än ett jaktbråk, som bara är av ondo och som berör i första hand älgjägare i Vitå. Från icke älgjagande personer i min omgivning får jag från tid till annan frågor vad det hela handlar om egentligen. För dem känns det hela ganska svårförståeligt. Jag brukar hänvisa tll seriestrippen ”Hälge” eftersom jag i en av seriekaraktärerna ”Uffe” tycker mig igenkänna åtminstone en i sällskapet – nämligen herr RL.
”Jägaren Uffe är byn Avlidens svar på Rambo och urtypen för en riktig machoman. Han bär alltid solglasögon. Han känns även igen på sina kamouflagefärgade kläder som han alltid har på sig, till och med på underkläderna. Enligt Uffe är det inte så noga vad man skjuter, utan hur man skjuter. Han påstår också ofta att man ”borde få skjuta allt som rör sig”. Uffe har till skillnad från Edwin ingen egen jakthund, men i en serie hade han skaffat sig en så kallad ”bombarhund”, vilket skulle vara typiskt honom. ”
Nog med lustifikationer.
Nåväl, om det avsedda samverkansmötet verkligen leder till något varaktigt fungerande och inte bara känns som om det tillkommit för att några boende i Vitå ska slippa känna sig obekväma inför en eventuellt frågande omvärld , då har vi i alla fall uppnått något.
För min del har jag ett antal frågor som tarvar en förklaring, bl.a. vem/vilka ansvarar för VJS hemsida och vem administrerar densamma.? Vidare instämmer jag och ställer samma frågor som bl.a. Jocke skriver om i sin krönika på VJFs sida.
Om Papegojor och Pudlar
Vårt språk är fyllt av liknelser mellan människor och djur. Så har det på senaste åren blivit populärt att använda beteckningen ”att göra en Pudel” på människor som ber om ursäkt efter att ha påkommits med felaktigheter, nedsättande uttalanden om andra och allt sådant som av pressen betecknas som rasistiska påhopp.
Ett litet i byn befintligt jaktsällskap har en jaktledare som av många kritiserats för sitt sätt att leda jakten. Dessutom har många förvånats över hans attityd och obekymrade förhållningssätt, liksom sina försvarstal, när han påkommits med sakfel och försvar av oegentligheter som han eller några medlemmar i jaktlaget gjort. I sitt senaste epos avslutar han sitt inlägg med; ps kan någon pedagog förklara för Olles lilla papegoja( Joakim) vad som är skillnad på en drivande hund och ställande älghund? MVH Roger Lööv
Roger L har sålunda mage att kalla en ung jaktintresserad man i byn, som är både verbal och har ett rättspatos, för papegoja. Detta när han skriver och ifrågasätter Rogers redovisningar och påpekanden. Jocke presenterar fakta hämtade från olika myndigheter (bl.a Lantmäteriet), sådana inrättningar som ”sällskapet” tycker är bra att hänvisa till (vid de sällsynta tillfällen när det lämnas besked som ”sällskapet” gillar) medan man vanligtvis förbiser alla de besked som går dem emot.
Sådana besked lämnade Jocke på ”sällskapets” hemsida, men jag kan just nu inte hitta igen hans inlägg där -måntro om det på sedvanligt sätt av ”administratören för sällskapets hemsida” schabblats bort? Denne anonyme administratör verkar ha en faibless för att lyckas med att misslyckas när det handlar om mot sällskapet kritiska inlägg, medan alla anonyma ”sällskapsvänliga tyckanden” lyckas hamna på sidan.
Jocke är en ung man som inte av någon skitstövel till jaktledare ska behöva tåla att raljerande kallas för någons papegoja, när han sakligt ifrågasätter och argumenterar – beteenden som är en en självklarhet i en demokrati och borde vara det i en förening som säger sig stå för öppenhet och demokrati.
Om det är någon stake i dig Roger Lööv så ber du Jocke om ursäkt utan förbehåll eller undanflykter – Rulla runt Roger och gör en Pudel!
Uppmanar,
Braennaren